Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2025

8 Myndigheten för civilt försvar

Underlagsrapport

Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2025

Målstyrning av brandsäkerhetsarbetet mot etappmålen 2030

Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2025

Myndigheten för civilt försvar

651 81 Karlstad

Sektion: Sektionen för lärande från olyckor

Publikationsnummer: Myndigheten för civilt försvar MCF0158 – juni 2026

ISBN-nummer: 978-91-7927-762-8

Förord

Detta är den andra uppföljningen av indikatorerna som togs fram för att långsiktigt följa utvecklingen inom den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Rapporten redovisar och analyserar utvecklingen av antalet omkomna och allvarligt skadade samt för ett antal andra utpekade indikatorer. Syftet med arbetet är att underlätta uppföljning av det målstyrda arbetet och bidra till att sätta framtida mål inom brandområdet.

Rapporten är framtagen av analytiker från Myndigheten för civilt försvar. Vi är också tacksamma för bidrag från kollegor på myndigheten samt externa kontakter.

Den här rapporten finns också sammanfattad i ett faktablad "Nationella brandstrategin – lägesrapport 2026".$^{1}$ Faktabladet innehåller samma information som finns i sammanfattningen i denna rapport.

Karlstad, 2026-06-12

Sammanfattning

Aktörerna som samarbetar kring den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan har formulerat en nollvision: "Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand" (MSB 2010). Syftet med denna rapport är att bidra till ett systematiskt och målstyrt säkerhetsarbete med fokus på att minska antal bostadsbränder och konsekvensen av dessa. Målet är att redovisa och analysera nuläget i förhållande till de uppsatta målen till år 2030 för indikatorerna för ett stärkt brandskydd.

I tabellen sammanfattas indikatorerna genom utgångsläget, nuläget, målet år 2030 samt en bedömning av möjligheten att nå målet. Grön färg betyder god möjlighet till måluppfyllnad, gul färg betyder viss möjlighet till måluppfyllnad och röd färg betyder liten möjlighet till måluppfyllnad.

Personskador

Antal omkomna i bostadsbränder och vårdboende har haft en gynnsam utveckling i en nedåtgående trend sett till perioden, 2008 till 2025. I form av ett rullande treärsmedelvärde har utfallet rört sig från en nivå om knappt 110 omkomna år 2010 till cirka 80 omkomna år 2025. Prognosen mot 2030 indikerar att målet har viss möjlighet att nås, där osäkerheten främst drivs av de äldre över 65 år som står för ungefär hälften av dödsfallen.

Antal personer som den kommunala räddningstjänsten har rapporterat som avtransporterade till värdenhet, efter en inträffad bostadsbrand, har en relativt kort tidsserie. Perioden 2018 till 2025 indikerar en väldigt svag men nedåtgående trend vilket gör att det finns en viss möjlighet att nå målet under 600 händelser enligt prognos. De allra äldsta över 80 år visar dock på en ökande trend, och står för cirka 10 % av antal händelser, en grupp som också växer befolkningsmässigt.

Antal personer som vårdats i sluten sjukhusvård (inlagda på sjukhus) till följd av rök och öppen eld har under en längre tidsperiod utvecklats i positiv riktning. Från början av 2010-talet fram till 2025 har nivån på antalet händelser minskat från cirka 650 stycken till cirka 350 händelser uttryckt i form av ett rullande treårsmedelvärde. Indikatorn ligger i nuläget med marginal i paritet med målet.

Egendomsskador

Målet för försäkringsutbetalningar (indexerade) är att de ska följa en nedåtgående trend sett över hela perioden 2010 till 2030, det vill säga 20 år enligt måldefinitionen för indikatorn. Analys historiskt och prognostiserat framtida kostnadsutfall indikerar en kostnadsutveckling med svårbedömd trend enligt definition. Bedömningen är att målet är fullt möjligt att nå, men det kräver samtidigt några är av stabila och något minskade kostnader under prognosperioden.

Antal bostadsbränder med spridning från startobjektet redovisat per miljon invånare har utvecklats i form av en svagt nedåtgående trend under 2010 till 2025. Målet bedöms ha viss möjlighet att nås men det bygger på en fortsatt positiv utveckling i form av ett rullande treårsmedelvärde som måste minska knappt 5 %.

Skyddsåtgärder

Utvecklingen av andel hushåll med fungerande brandvarnare har ökat från 63 % till 92 % mellan åren 1996 till 2025. Målet på 95 % är en hög och optimistisk målsättning som möjligen tangerar det maximala värde som är möjligt att uppnå utan ytterligare styrmedel. Vi kan se att skillnaderna mellan olika grupper i samhället har minskat över tid men trots det så ligger undergrupper som exempelvis boende i hyresrätter cirka 10 % under målet. Den samlade bedömningen är att det finns en liten möjlighet att målet kommer att nås.

Andel hushåll med tillgång till handbrandsläckare har ökat från 31 % till 68 % mellan åren 1996 till 2025. Det sker dock en stabilisering på runt 67–68 % mellan 2018 och 2025 som tyder på att en maximal nivå närmar sig. Målet på 80 % är en hög och optimistisk målsättning. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora och exempelvis ligger boende i flerbostadshus och hyresrätter cirka 40 procentenheter under målet. Den samlade bedömningen är att det finns en liten möjlighet att målet kommer att nås.

Andel hushåll med tillgång till brandfilt har ökat från 5 % till 58 % mellan åren 2005 till 2025. Det sker dock en stabilisering på runt 56–58 % mellan 2022 till 2025 som tyder på att en maximal nivå närmar sig. Målet på 70 % är en hög och optimistisk målsättning. Skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora och exempelvis boende i flerbostadshus och hyresrätter ligger cirka 25 till 30 procentenheter under målet. Den samlade bedömningen är att det finns en liten möjlighet att målet kommer att nås.

Skyddsproduktion (prestation hos kommunen)

Kommuner med utvecklat samarbete kring individanpassat brandskydd har ökat från 45 % till 56 % mellan åren 2019 till 2024. Det är en kort mätperiod som dessutom har påverkats av pandemin. Äldreomsorg, kommunala fastighetsbolag, skola, rengöring och brandskyddskontroll samt kommunens hälso- och sjukvård är de vanligaste verksamhetsområdena som samverkan sker med. 26 % uppger att de inte har några formaliserade samarbeten alls inom området. Bedömningen är att det finns en viss möjlighet att nå målet.

Andel kommuner som genomför minst 10 hembesök har minskat från 40 % till 32 % mellan åren 2010 till 2024. Även denna period är kort och åtgärden har påverkats av pandemin. Antalet hembesök är dock högre än före pandemin vilket innebär att fler hembesök genomförs i genomsnitt per organisation av de som utför hembesök. Bedömningen är att det finns en viss möjlighet att nå målet.

Innehåll

Förord .................................................................................................................................................................... 2

Sammanfattning..................................................................................................................3

1. Inledning 9

1. 1 Bakgrund 9

1. 2 Syfte och mål.................................................................................................................. 9

1. 3 Avgränsningar .................................................................................................................................... 9

1. 4 Utgångspunkter 10

1. Omvärldsfaktorer..................................................................................................................12

1. 1 Befolkningsstatistik - SCB .................................................................................................. 12

1. 2 Befolkningsutveckling $\ldots$ 12

1. 3 Covid-19-pandemin $\ldots$ 15

1. 4 Övergripande utveckling i tidsserier kopplade indikatorer 16

1. Omkomna .................................................................................................................................. 20

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 .................................................................................................. 20

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025.................................................. 21

1. Avtransporterade till vård.................................................................................................................. 27

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 ................................................................................................................................27

1. 2 Nulägesbeskrivning - utveckling till år 2025 .................................................................. 29

1. Slutenvårdade $\ldots$ 34

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 .............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024.................................................................................. 36

1. Kostnad för egendomsskador.................................................................................................................. 41

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 .............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024.................................................................................................................. 44

1. 3 Prognos och scenario till år 2030 $\ldots$ 51

1. Egendomsskador – händelser .................................................................................................................................. 56

1. 1 Utvecklade bränder $\ldots$ 56

1. 2 Bostadsbränder med spridning från startobjektet

58

1. Brandvarnare ..................................................................................................63

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 ..................................................................................................64

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025..................................................65

1. Handbrandsläckare .................................................................. 71

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 .................................................................................................. 71

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025.................................................. 72

1. Brandfilt $\ldots$ 77

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 ..................................................................................................77

1. 2 Nulägesbeskrivning - utveckling till år 2025 .................................................................. 78

1. Kommuner med utvecklat samarbete..................................................................................................................82

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 ................................................................................................................................ 83

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025..................................................................................84

1. Hembesök .................................................................................................................................................................... 86

1. 1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030 ................................................................................................................................ 87

1. 2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024.................................................. 88

Referenser 89

Appendix 90

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Bränder i bostäder orsakar betydande samhällskostnader i form av hälsa (dödsfall och personskador), egendom och miljö. Nationellt finns en strategi för hur brandskyddet kan stärkas genom stöd till enskilda och inom ramen för arbetet har en vision för brandskyddsområdet formulerats (MSB 2010):

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand.

För att långsiktigt kunna följa upp utvecklingen av den nationella strategin har MSB tillsammans med andra aktörer tagit fram indikatorer och satt upp mål för dessa fram till är 2030 (MSB 2021). Förutom mål för omkomna och allvarligt skadade har också ett antal andra indikatorer tagits fram. Dessa innehåller mått på personskador, egendomsskador, skyddsätgärder och skyddsproduktion (prestationer hos kommunerna).

Sedan målen mot 2030 sattes har ingen fördjupad analys av utvecklingen skett. Denna analys beskriver hur nuläget ser ut med siffror fram till och med år 2025, alternativt senast publicerade data. Analysen innehåller även en bedömning av om målet till 2030 kommer nås. En förändring av indikatorn för egendomsskador – antal insatser vid utvecklade bostadsbränder till bostadsbränder med spridning från startobjektet sker inom ramen för arbetet.

1.2 Syfte och mål

Syftet med analysen är att bidra till ett systematiskt och målstyrt säkerhetsarbete med fokus på att minska antal bostadsbränder och konsekvensen av dessa.

Målet är att redovisa och analysera nuläget i förhållande till de uppsatta målen till är 2030 för indikatorerna för ett stärkt brandskydd. En av indikatorerna för egendomsskadorna, utvecklade bostadsbränder, förändras för att åstadkomma en bättre möjlighet att följa utvecklingen.

1.3 Avgränsningar

Översyn av de prioriterade åtgärderna ingår inte. Analysrapporten avgränsas till de specificerade indikatorerna för ett stärkt brandskydd som tagits fram (MSB 2021). Förändring i omvärldsfaktorer är begränsat till SCB:s befolkningsstatistik på aggregerad riksnivå över kön och ålder. Utvecklingen inom olika sociodemografiska subgrupperingar, geografier eller annat som kan kopplas till

bostadsbrand som exempelvis alkohol, rökning, inkomst med mera ligger utanför denna analys.

1.4 Utgångspunkter

1.4.1 Begreppet bostad

Begreppet bostad har olika avgränsningar i olika sammanhang och tidsperioder. Exempelvis finns skillnader mellan data från försäkringsbranschen och räddningsinsatser. I indikatorer baserade på räddningstjänsternas insatsstatistik så ingår ”boende och vård” och där har indelningen ändrats över tid och främst i skiftet mellan insatsrapporten (åren 1998–2017) och händelserapporten (år 2016 och framåt).$^{4}$ Detta är viktigt att vara medveten om och för respektive indikator definieras vad som ingår och inte i begreppet bostad. Mer detaljer om skillnaderna i räddningstjänsternas insatsstatistik finns i en tidigare rapport (MSB 2019).

1.4.2 Indikatortyper och bedömningsmetodik

Två typer av indikatorer ligger till grund för uppsatta mål.

(1) Fem tidsserier som är baserade på inträffade skadehändelser.

(2) Fem tidsserier som är baserade på uppgifter om skadeförebyggande åtgärder.

Beträffande de händelsebaserade indikatorerna (1) så finns det en "naturlig" variation i händelseutfallet mellan årgångarna i denna typ av stokastiska tidsserier. Utöver slumpmässiga tillfälligheter finns bakomliggande faktorer eller variabler som över tid har inverkan i olika grad på händelseutvecklingen.

Faktorernas betydelse i en prognosmodell beror bland annat på hur de förändras över tid. Om ett exponeringsmått i form av antal invånare ökar markant under perioden kan det få inverkan på händelseutfallet över tid, vilket sannolikt kan bli tydligare i ett mindre regionalt område eller subgruppering där befolkningen kan förändras förhållandevis mycket. Dock är brandindikatorerna konstruerade på riksnivå och syftet här är att se över dessa övergripande nationella mål.

När det gäller indikatorerna med koppling till skadeförebyggande aktivitet (2) så är tre av dem hämtade från myndighetens enkätundersökningar, genomförda med lite olika periodicitet och innehåll, där den senaste är från 2025. Två av indikatorerna bygger på uppgifter som tas fram i samband med årlig uppföljning av lagen om skydd mot olyckor (LSO).

Målstynningen för de fem indikatorerna som baseras på skadehändelser bygger sålunda på en önskan om en sjunkande utveckling i antal händelser och tillhörande kostnader. För de fem indikatorerna med koppling till brandskydd är det naturligtvis önskvärt med en ökande trend. Mot ovanstående skiljer därför metod och analysmodell, beroende på typ och karaktär hos respektive indikator. Kvalitet, volym och tidslängd på historiska data skiljer mellan tidsserierna vilket också får inverkan på metod och bedömning. Ansatsen i bedömningen stöttar sig mot både kvantitativ och kvalitativ analys, som beskrivs för respektive indikator.

Varje indikator är bedömd i förmodad möjlighet att utvecklas på ett sådant sätt att den kan nå målet år 2030 och är satt på en skala enligt:

• Utvecklingen har god möjlighet till måluppfyllnad – indikatorn är grönmarkerad.

• Utvecklingen har viss möjlighet till måluppfyllnad, men är osäker vilket framgår av analysunderlaget – indikatorn är gulmarkerad.

• Utvecklingen har liten möjlighet till måluppfyllnad – indikatorn är rödmarkerad.

Tabell 1. Färgmarkering med text för bedömning av måluppfyllnad

2. Omvärldsfaktorer

2.1 Befolkningsstatistik - SCB

Uppgifter över befolkningsutveckling, framåt i tiden, är hämtade från SCB:s prognoser enligt "Folkmängd 31 dec, antal efter ålder, kön och år.”$^{5}$ Även historik, bakåt i tiden, är hämtad från SCB enligt "Folkmängd, antal efter ålder, kön och år.”$^{6}$

Uppgifterna har bearbetats och anpassats till myndigheten för civilt försvars statistik över historiskt händelseutfall, för att i en prognosmodell prediktera framtida händelser under perioden fram till och med 2030. Tanken är att nyttja befolkningsutvecklingen för att deskriptivt beskriva hur bakomliggande faktorer i form av kön och ålder utvecklats under perioden för tidsserieanalysen. Befolkningsammansättningen har indirekt inverkan på händelseutfallet. Vidare har befolkningsuppgiften använts i prognosmodellerna som ett exponeringsmätt.

2.2 Befolkningsutveckling

Uppgifterna nedan över perioden år 2025–2030 motsvarar SCB:s prognos.

Diagram 1. Sveriges befolkningsutveckling, i miljoner, totalt år 2008–2030.

〔图〕插图 Källa: SCB:s statistikdatabas

Det framgår att befolkningen följer en kurva som under perioden cirka år 2008–2019 haft en högre tillväxttakt med någon form av brytning cirka 2019–2021.

Periodens prognoshorisont från cirka år 2025 och framåt följer en lägre tillväxttakt.

Diagram 2. Befolkningsutveckling fördelat på kön, i miljoner, år 2008–2030.

Observera att y-axeln börjar på 4 miljoner.

〔图〕插图 Källa: SCB:s statistikdatabas

I fördelningen över kön finns en brytpunkt år 2014 där antalet män och kvinnor var samma. Från och med 2015 är antalet män något fler än antalet kvinnor. Förändringen på övergripande nivå under perioden är relativt sett både långsam och liten. En omfördelning i befolkningen av andelar mellan könen har skett med cirka 0,6 procentenheter under cirka 25 år, och får därför förhållandevis liten betydelse för utvecklingen av bostadsbränder. Delar vi upp befolkningen i tre ålderskategorier unga (–24 år), mellanåldrar (25–64 år) samt äldre (65 år–) så framgår att befolkningsutvecklingen ser olika ut i de tre kategorierna.

Diagram 3. Befolkningsutveckling, i andelar, fördelat på åldersgrupperna unga, medel och gamla. År 2008–2030.

〔图〕插图 Källa: SCB:s statistikdatabas

Gruppen av äldre ökar mest under redovisad period ovan, andelsmässigt motsvarande en ökning på knappt 5 procentenheter. Tillväxten i gruppen av unga är lägst och över tid minskar andelen unga i befolkningen. Den stora kategorin av mellanåldrarna är andelsmässigt mer stabil och den gruppen utgör här ungefär halva befolkningen.

Antalsmässigt växer alla tre ålderskategorierna under perioden. Men tillväxttakten ser olika ut i kategorier av både ålder och kön, vilket beskrivs i tabellen nedan.

Tabell 2. Befolkningstillväxt per tidsperiod fördelat på ålderskategorier och kön, år 2008–2030.

Källa: SCB:s statistikdatabas

Enligt historik år 2008–2024 har befolkningen totalt, det vill säga i genomsnitt över alla underkategorier, ökat med 14 %. Det är en tydlig skillnad i procentuell ökning mellan unga och gamla. Gruppen av äldre män är den som procentuellt sett ökat mest. I prognostiserad framskrivning år 2025–2030 framgår att de äldre (65år–) fortsatt beräknas växa, medan utvecklingen i övriga befolkningen förväntas stanna av eller minska. Befolkningstillväxten beräknas totalt till 15 % över

perioden 2008–2030, återspeglas i historisk utveckling och prognos per kategori enligt tabell 2.

Diagram 4. Befolkningsutveckling åldrarna 80 år och uppåt, i miljoner, år 2008–2030.

〔图〕插图

Källa: SCB:s statistikdatabas

Kurvan över utvecklingen för den allra äldsta delen av befolkningen, de över 80 år, skiljer sig väsentligt från kurvan över hela befolkningen. Andelen som är över 80 år beräknas öka med cirka 3 procentenheter under perioden 2020–2030, till att stå för cirka 8 % av befolkningen (0,8 miljoner).

2.3 Covid-19-pandemin

Covid 19 pandemin i Sverige inleddes i början av 2020 och den mest intensiva pandemiperioden varade fram till början av 2022, då de flesta restriktioner avskaffades. MSB (2023a) analyserar och gör översiktliga bedömningar av pandemins möjliga effekter för räddningsinsatser och räddningstjänsternas brandförebyggande arbete. De trendbrott som identifieras i rapporten kategoriseras i sådana som sannolikt berodde på restriktionerna till följd av pandemin, förändringar i arbetssätt samt väder- och säsongsrelaterade.

Av de samhälleliga förändringar som påverkar bostadsbränder gick det att se att antal insatser till spisbränder översteg det förväntade antalet under månader med hög smittspridning. Att fler var hemma och oftare lagade mat i boendemiljön är sannolikt förklaringen. När det gäller bränder i byggnader generellt så minskade bränder i allmänna byggnader samt automatlarm utan brandtillbud. Detta gällde främst allmänna verksamheter som skolor, restauranger och idrotts-, bad- och motionsanläggningar. Vårdsektorn hade ingen sådan minskning av antal bränder.

När det gäller förändringar i arbetssätt så minskade kommunernas brandförebyggande arbete kraftigt i omfattning under pandemin. Utbildningar, hembesök och tillsynsbesök minskade alla som en följd av restriktionerna och för att minska risken för smitta. Det fanns även en tendens till att resurserna för tillsyn samt information och rådgivning minskat under år 2021. De brandförebyggande åtgärderna har återhämtat sig men tidsserierna för indikatorerna om kommunernas hembesök och utvecklade samarbeten är påverkade (kapitel 11–12).

2.4 Övergripande utveckling i tidsserier kopplade indikatorer

Av de totalt tio indikatorer som� i måstyrningen är det tre som baseras på statistik från Myndigheten för civilt försvar.

· Omkomna

· Avtransporterade till värdenhet

· Bostadsbränder med spridning från startobjektet (ersätter den tidigare indikatorn för utvecklade bränder)

Utöver dessa är ytterligare två knutna till skador rörande brand i bostad, men hämtade från annan källa än Myndigheten för civilt försvar.

· Slutenvårdade till följd av rök och öppen eld enligt Socialstyrelsens patientregister (PAR)

· Försäkringsutbetalningar för skadetyperna brand och åska (Svensk försäkring).

Karaktären på de fem nämnda indikatorerna skiljer sig mot övriga fem, som är kopplade till brandskydd, då de är grundade på oönskade och slumpmässiga händelser. Antal allvarligt skadade mäts på två olika sätt: 1) avtransporterade till värdenhet efter bostadsbrand och 2) slutenvådade till följd av rök och öppen eld.

Diagram 5. Utveckling och volymmässig överblick av indikatorer kopplade till händelser år 2008–2024. Skador från försäkringsbranschen är exkluderade i diagrammet då volymen är så mycket större

〔图〕插图

Källa: Omkomna i bränder och Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. Socialstyrelsens patientregister – PAR

Indikatorerna kopplade till skadehändelser har i sig både olika karaktär och volym. Tillgång till enhetliga historiska data skiljer sig delvis också. Vid skrivande av denna rapport är heller inte uppgift för 2025 tillgänglig alla tidsserier. För en fördjupad diskussion kring framtagandet av innevarande indikatorer, se föregående rapport från 2021.$^{7}$

Totalt antal inrapporterade skador till svenska försäkringsföretag har av naturliga skäl en betydligt större volym, jämfört de övriga händelsebaserade indikatorerna.

Diagram 6. Antal händelser totalt brand och åska och totalt hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. År 2010–2024

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

I genomsnitt inrapporterades drygt 20 000 skador per år under perioden 2010–2024, händelser som ligger bakom den skademassa vilket indikatorn för brand- och åskrelaterade egendomsskador i bostäder är ämnad att följa. Det föreligger dock vissa kvalitetsproblem i årgångarna 2014–2015 vilket diskuteras i nulägesbeskrivningen i avsnittet över kostnader för egendomsskador där även medelskade- och kostnadsutvecklingen tas upp.

Diagram 7. Utveckling och volymmässig överblick av indikatorer med koppling brandskydd, år 1996–2024.

〔图〕插图 Källa: MSB:s Trygghetsundersökningar. Årsuppföljning LSO

De fem tidsserier som är kopplade till brandskydd bygger på andelar av hushållen som har respektive skydd och andelar av kommunerna som genomfört hembesök eller samarbetar i vissa frågor. Årgångar med ett års mellanrum är streckade, övriga endast punktmarkerade.

3. Omkomna

Definition

Antal omkomna i bostadsbränder och vårdboende baserat på ett rullande treårsmedelvärde

Källa: Omkomna i bränder (Myndigheten för civilt försvar)

Indikatorn baseras på statistik över omkomna vid brand i bostad och vårdboende.

Måttet tas fram som ett treårsmedelvärde där åren 2008 till 2010 utgör startvärdet.

3.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Prognostiserat antal händelser till och med år 2030. Baserat på observerade händelser perioden 2008–2025. Pi – prediktionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2026 är beräknad i en regressionsmodell$^{8}$. SCB:s prognos över befolkningsutveckling till och med 2030 ingår i modellen som ett exponeringsmått, som stöd för beräkning av antal dödsfall framåt i tiden.

Bedömningen är att målet för år 2030 är möjligt att nå, men där osäkerheten är relativt stor, vilket bland annat framgår av prediktionsintervallen i diagram 1. Bedömningen bygger på en fortsatt avtagande trend i ett rullande treårsmedelvärde som måste minska cirka 25 % för att nå uppsatt mål, vilket är möjligt enligt regressionsmodellens prediktion.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Tidsserien har enligt ovan en avtagande trend på total nivå, och när den fördelas efter variablerna bostadstyp, kön och ålder är det ingen fördelning som uppvisar ett väsentligt avvikande mönster. Den avtagande trenden av dödsfall kvarstår i olika grad.

I gruppen av personer äldre än 65 år avtar dödsfallen minst, och samtidigt står denna grupp för hälften av dödsfallen. Uttryckt som andel av befolkningen, som exponeringsmått, växer denna grupp mest under aktuell tidsperiod, både i historiskt data men också under prognosperioden framåt i tiden. Dock visar även utvecklingen av antal omkomna per miljon invånare på en avtagande trend, vilket gäller i båda grupperna 65–79 år och 80 år och uppåt.

Osäkerheten i bedömningen är främst kopplad till den fortsatta utvecklingen hos de äldre över 65 år och speciellt de allra äldsta som är den del av befolkningen som växer snabbast. Se avsnitt 2.2 som tar upp befolkningstillväxten.

3.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025

Under perioden från 2008 fram till idag kan observeras en svagt men tydligt avtagande trend i antalet omkomna i brand i bostad totalt sett. Delar vi grovt in perioden i en första och andra halva, så kan ett observerat medelvärde på drygt 90 omkomna per år till och med 2016 jämföras mot ett medelvärde på cirka 75 omkomna per år åren 2017–2025.

Diagram 2. Antal omkomna i bostadsbrand fördelat efter bostadstyp. År 2008–2025.

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar.

Delar vi upp antalet omkomna per boendetyp syns tydligt att merparten, cirka 85 %, av dödsfallen skett i de vanligast förekommande bostadstyperna, villa och flerbostadshus. Tidsserierna över dessa bostadstyper är relativt lika i utvecklingen både i antal och med en svagt avtagande trend. I övriga boendeformer har det över tid inträffat ett mindre antal händelser per år, knappt 5 per år i genomsnitt.

Diagram 3. Antal omkomna i bostadsbrand fördelat över åldersgrupper, unga (–24 år), medel (25–64 år) och äldre/gamla (65 år–). År 2008–2025.

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar.

Delar vi upp antalet omkomna per åldersgrupp syns tydligt att gruppen över 65 år. står för den största andelen av händelserna över tid, cirka 50 %. Samtidigt utgör denna grupp endast cirka 20 % av befolkningen även om denna är växande över tid. En minskande trend i antal omkomna är tydligast i den största gruppen, åldrarna 25–65 år.

Diagram 4. Antal omkomna i bostadsbrand i gruppen av de allra äldsta, 80 år och äldre. År 2008–2025. Linjär trendlinje och rullande treårsmedelvärde, r3.

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar.

Andelen händelser hos de över 80 år utgör drygt 20 %, knappt 20 händelser i genomsnitt per år. Händelseutvecklingen är relativt stabil trots att det handlar om förhållandevis få händelser samt att gruppen enligt befolkningsstatistiken har växt relativt mycket de senaste åtta åren. Ett rullande medelvärde rör sig kring cirka 15–25 händelser per år. År 2010 sticker ut med 33 omkomna i denna åldersgrupp.

Diagram 5. Antal omkomna i bostadsbrand fördelat på kön. År 2008–2025. Linjära trendlinjer.

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar.

Fördelar vi antal omkomna över kön ser vi att män i genomsnitt ligger på ett högre antal händelser per år än kvinnor. Sett över hela perioden skiljer cirka 20 händelser per år, men skillnaden har minskat något över tid enligt trenden i diagrammet.

Mot beskrivningarna av både befolkningsutveckling och ovanstående över antal omkomna i bränder kan uppgifterna kombineras till antal händelser per miljon invånare, som ett mått på händelsefrekvens eller "risk" över tid.

Diagram 6. Utveckling av antal omkomna i bostadsbrand per miljon invånare (exkl. vårdboende). Uppdelat på unga (–24 år), medel (25–64 år) och äldre (65 år–). År 2008–2025. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图 Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling).

När händelse- och befolkningsutveckling kombineras framgår en avtagande trend i de tre grupperna -24år, 25-64år och 65år-, men på tre skilda nivåer. Trenden för de äldsta är något brantare.

• Unga har en lägre nivå av antal omkomna, i genomsnitt 2 per miljon och år under perioden. Unga utgör cirka 30 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal händelser under perioden är cirka 5 %.

• Medelålders följer ungefär snittfrekvensen för totalt antal omkomna, i genomsnitt cirka 9 per miljon och år under perioden. Medelålders utgör cirka 50 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal händelser under perioden är cirka 40 %.

• Gruppen 65år-, har i genomsnitt 23 omkomna per miljon och år under perioden. De utgör cirka 20 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal händelser under perioden är cirka 50 % i denna grupp.

Delar vi till sist uppfrekvensen för de äldre i två åldersgrupper så följer även denna uppdelning ett liknande mönster hos frekvensutvecklingen.

Diagram 7. Utveckling av antal omkomna i bostadsbrand per miljon invånare (exkl. vårdboende). Åldre personer över 64 år uppdelade i åldrar under och över 80 år. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图

Källa: Omkomna i bränder, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

De allra äldsta över 80 år uppvisar en liknade frekvensutveckling men på högst nivå av alla åldersgrupperingar i antal händelser per miljon invånare. Trenden under perioden är sålunda avtagande på ett liknande sätt som för grupperna i åldrarna 65–79 år, trots skillnad i befolkningsutveckling för de över 80 år. Variation i antal händelser och frekvens mellan åren är dock större i gruppen av de allra äldsta.

4. Avtransporterade till vård

Definition

Antal personer som den kommunala räddningstjänsten har rapporterat som avtransporterade till vårdenhet, efter en inträffad bostadsbrand. Målet baseras på ett rullande treårsmedelvärde.

Källa: Räddningstjänstens insatser (Myndigheten för civilt försvar)

4.1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030

Diagram 1. Prognostiserat antal händelser, avtransporterade, till och med 2030. Baserat på observerade händelser under perioden 2018–2025. Pi – prediktionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2025 är beräknad i en regressionsmodell$^{9}$. SCB:s prognos över befolkningsutveckling till och med 2030 ingår i modellen som exponeringsmått och stöd för beräkning av antal händelser framåt i tiden.

Observera att tidserien är relativt kort i relation till prognoshorisonten, vilket modellmässigt medför en större osäkerhet i skattningen. En längre tidsserie gynnar en stabilare modell med större precision i skattning, och därmed ett snävare prediktionsintervall.

Bedömningen är att målet för år 2030 är möjligt att nå. Det innebär att det krävs en fortsatt avtagande utveckling, trend, i form av ett rullande treärsmedelvärde som måste minska ytterligare med ungefär 5 %. Prognosen kan inte tydligt visa på att så kommer att ske, men är försiktigt positiv i en svagt minskande utveckling av antal händelser mot uppsatt mål. En orsak är det låga utfallet med 600 avtransporterade personer år 2025 (tidsseriens lägsta). Tidsserien är kort med 8 års observationer, som stöd till en prognos 5 år framåt. Därför är prediktionsintervallen relativt breda och osäkerheten stor.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Händelseutvecklingen i tidsserien har en svagt men dock något avtagande trend. När den fördelas efter variablerna bostadstyp och kön är det ingen underliggande fördelning som uppvisar ett väsentligt avvikande mönster. Gällande händelseutvecklingen i olika åldersgrupper så är det hos den största gruppen i åldrarna 65–79 år vilken står för ungefär hälften av antalet avtransporterade personer, där det går att se en positivt minskande trend uttryckt i antal händelser. De allra äldsta över 80 år visar dock på en ökande trend, och står för cirka 10 % av antal händelser, en grupp som också växer befolkningsmässigt.

4.2 Nulägesbeskrivning - utveckling till år 2025

Under perioden från 2018 fram till 2025 kan skönjas en svagt avtagande trend i antalet avtransporterade orsakat av brand i bostad, totalt sett.

Diagram 2. Antal avtransporterade fördelat efter bostadstyp. Övrigt boende omfattar radhus, vårdboende m.m., det vill säga allt utöver Villa och Flerbostadshus. År 2018–2025.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Delar vi upp antalet avtransporterade personer i villa, flerbostadshus och alla övriga boenden, som tillsammans utgör en relativt sett liten andel, syns tydligt att merparten av händelserna skett i flerbostadshus. Det är också gruppen av flerbostadshus som driver den övergripande nedätgående trenden.

Diagram 3. Antal avtransporterade i bostadsbrand fördelat över åldersgrupper, – 24 år, 25–64 år och 65 år–. År 2008–2025.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Delar vi upp händelser per åldersgrupp syns tydligt att åldersgruppen 25–64 år står för den största andelen av händelserna över tid, cirka 50 %. Trenden i denna grupp är tydligt avtagande. Gruppen utgör också ungefär hälften av hela befolkningen. I gruppen av de äldsta åldrarna över 64 år är trenden något ökande, och där 2025 sticker ut något i seriens tydligt högsta antal händelser. I de yngsta åldrarna samt i gruppen där ålder är okänd framgår ingen tydlig trend med inverkan på totalt utfall.

Diagram 4. Antal avtransporterade i bostadsbrand i gruppen av de allra äldsta, 80 år och äldre. År 2018–2025. Linjär trendlinje och rullande treårsmedelvärde, r3.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Andelen händelser hos de över 80 år utgör cirka 10 %. De senaste åren är utfallet knappt 70 händelser per år. Trots ett relativt litet antal händelser i denna åldersgrupp går det att observera en tydligt uppätgående trend sedan 2018. Enligt befolkningsstatistiken har gruppen också växt relativt mycket de senaste åtta åren. I ett rullande medelvärde har antal händelser under sex år ökat från cirka 50 per år till en nivå kring knappt 70 per år, i gruppen av de allra äldsta.

Diagram 5. Antal avtransporterade i bostadsbrand fördelat efter kön. År 2008–2025. Linjära trendlinjer.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Fördelar vi antal händelser över kön ser vi att män i genomsnitt ligger på ett högre antal händelser per år än kvinnor. Sett över hela perioden skiljer knappt 70 händelser per år i genomsnitt. Knappt 7 % motsvarande drygt 40 avtransporterade personer per år är kodade som okänt kön.

Sett till både befolkningsutveckling och händelseutveckling av avtransporterade kan serierna kombineras till ett antal avtransporterade personer per miljon invånare, som ett mått på frekvens eller "risk" över tid.

Diagram 6. Utveckling av antal avtransporterade i bostadsbrand per miljon invånare. År 2018–2025. Uppdelat på åldrar –24 år, 25–64 år och 65 år–. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图

Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

När antalet avtransporterade och befolkningsutvecklingen kombineras kan observeras en svagt avtagande trend i gruppen 25-64år och en växande trend i gruppen 65 år och äldre.

• Unga (-24 år) har en lägre nivå av antal avtransporterade, i genomsnitt cirka 30 per miljon och år under perioden. Unga utgör cirka 30 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal avtransporterade personer under perioden är cirka 15 %.

• Åldrarna 25–64 år följer ungefär snittfrekvensen, motsvarande kurvan för totalt antal avtransporterade, i genomsnitt cirka 60 per miljon och år under perioden. Dessa åldrar utgör cirka 50 % av befolkningen och står även för cirka hälften av antalet händelser sett till hela perioden. I enlighet med antalsutvecklingen dippar kurvan 2025.

• Åldrarna 65 år och uppåt har högst nivå, i genomsnitt cirka 80 avtransporterade per miljon och år under perioden. De utgör cirka 20 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal händelser under perioden är cirka 25 % i denna grupp. I enlighet med antalsutvecklingen har frekvensen dock ökat 2025.

Delar vi till sist upp, differentierar, frekvensen för gruppen över 64 år i två åldersgrupper går det att notera två relativt svaga trender där gruppen 65-79 år tenderar att ha en något ökande frekvens under perioden. För de över 80 år är trenden mer stabil trots att gruppen växer något befolkningsmässigt.

Diagram 7. Utveckling av antal avtransporterade i bostadsbrand per miljon

invånare (exkl. vårdboende). Åldre personer uppdelade i åldrar under och över 80 år. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图

Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Variationen i antal händelser och frekvens mellan åren är dock större i åldrarna 65–79 år.

5. Slutenvårdade

Definition

Antal personer som vårdats i sluten sjukhusvård (inlagda på sjukhus) till följd av rök och öppen eld. Baserat på ett rullande treårsmedelvärde.

Källa: Patientregistret (Socialstyrelsen)$^{10}$.

5.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Prognostiserat antal händelser, slutenvårdade, till och med 2030. Baserat på observerade händelser år 2008–2024. Pi – prediktionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2025 är beräknad i en regressionsmodell$^{11}$. SCB:s prognos över befolkningsutveckling till och med 2030

ingår i detta fall inte direkt i den slutliga beräkningsmodellen$^{12}$, eftersom resultaten då inte blev signifikanta. Däremot nyttjas befolkningsutvecklingen som ett exponeringsmått i den kvalitativa analysen redovisad i nästa avsnitt, som stöd i beräkning och bedömning av antal händelser framåt i tiden.

Vi kan konstatera att dagens rullande treårsmedelvärde är 365 händelser där någon person skadats så allvarligt att det lett till slutenvård. Uppsatt mål för år 2030 är ett motsvarande treårsmedelvärde ska ligga under 400 personer. Därmed ligger dagens nivå med marginal i paritet med målet.

Prognosen pekar på en fortsatt avtagande trend vilket är positivt. Dock bör här noteras att uppgifter över åren 2022–2024 uppvisar ett ökande antal hädelser från cirka 340–390 händelser. Om denna ökning vilken syns som en "puckel" i diagram 1 skulle vara någon form av trendbrott är svårt att bedöma, och som framgår av den historiska utvecklingen föreligger en viss variation över tid mellan årgångarna. Prognosmodellen baserad på historiken indikerar dock att det med hänsyn tagen till skattningens osäkerhet, prediktionsintervallet, är sannolikt att målet om en händelseutveckling på färre än 400 händelser per är kommer att uppnås till 2030.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Tidsserien har en tydligt avtagande trend och när den delas upp i fördelningar efter kön och ålder uppvisar inte någon underliggande tidsserie ett väsentligt avvikande mönster. Dock framgår att händelseutvecklingen i åldrarna 65 år och uppåt inte är lika tydligt avtagande jämfört yngre ådrar. Eftersom befolkningsutvecklingen jämförelsevis också sker något snabbare i nämnda grupp får det effekten i att händelseutvecklingen uttryckt som antal händelser per miljonen invånare inte sjunker lika starkt som i de yngre grupperna. Den framtida förhållandevis stora befolkningsutvecklingen i gruppen av de allra äldsta skulle kunna vara en möjlig orsak till en försämrad händelseutveckling på sikt. Speciellt gruppen av äldre män som har högst antal händelser per miljon invånare. Bedömningen är dock att det inte är någon av de underliggande tidserierna enligt nulägesbeskrivningen som idag bör pekas ut som ett direkt hot i att nå uppsatt mål.

5.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024

Totalt och sett till hela perioden från 2018 fram till 2024 framgår en tydligt avtagande trend i antalet allvarliga skadehändelser som krävt slutenvård och som är orsakade av brand i bostad. Dock med det lägsta observerade antalet år 2022 som ökat något därefter enligt tidigare kommentar.

Diagram 2. Antal slutenvårdade vid bostadsbrand fördelat över åldersgrupper, unga (–24 år), medel (25 – 64år) och äldre (65 år–). År 2008–2024.

〔图〕插图 Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret.

Delar vi upp slutenvårdade personer per åldersgrupp syns tydligt att åldersgruppen 25–64 år står för den största andelen av händelserna över tid, cirka 50 %, vilket också ligger i paritet med hur stor andel gruppen utgör av hela befolkningen. Denna grupp har också den mest avtagande trenden, och förklarar mest av utvecklingen totalt. Även i gruppen av unga, de under 25 år, syns en tydligt avtagande trend. Gruppen i åldrarna över 65 år har en mer oförändrad utveckling över tid, med effekten i att de i slutet av perioden utgör en större andel av totalt antal händelser, cirka 30 % år 2024 jämfört med 20 % år 2008. Någon form av omfördelning mellan åldersgrupperna har således skett över tid, där gruppen av äldre utvecklats minst gynnsamt sett till antal händelser som lett till slutenvård.

Diagram 3. Antal slutenvårdade i bostadsbrand i grupper av åldrarna 65–79 år samt de allra äldsta, 80 år och äldre. År 2018–2024. Linjär trendlinje och rullande treårsmedelvärde, r3.

〔图〕插图 Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret.

Delar vi upp de över 64 år i två delgrupper enligt diagram 3, så framgår att de trendmässigt sett inte avviker markant från varandra i utveckling över tidsperioden. I den befolkningsmässigt större åldersgruppen 65–79 år är volymen händelser ungefär dubbelt så många sett till hela perioden. Variationen över tid är också större i denna grupp. Vidare går det att observera en svagt avtagande trend i båda grupperna, men som inte är lika tydlig i jämförelse de under 65 år.

Diagram 4. Antal slutenvårdade i bostadsbrand fördelat på kön. År 2008–2024. Linjära trendlinjer.

〔图〕插图 Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret.

Fördelar vi antal händelser efter kön ser vi att män i genomsnitt ligger på ett högre antal händelser per år än kvinnor. Båda grupperna uppvisar en tydlig och likartad nedåtgående trend i enlighet med den som observeras totalt sett. Män står för ungefär två tredjedelar av händelserna sett över tid och de har under år 2023 och 2024 haft ett ökat antal händelser.

Mot beskrivningarna av både befolkningsutveckling och antal slutenvårdade kan serierna kombineras till ett antal händelser per miljon invånare, som ett mått på hur händelsefrekvens eller "risk" har utvecklats över tid.

Diagram 5. Utveckling av antal slutenvårdade efter bostadsbrand per miljon

invånare. År 2018–2024.

Uppdelat på unga (-24 år), medel (25 – 64år) och äldre (65 år–). Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

När händelse- och befolkningsutveckling kombineras observeras en tydlig avtagande trend i samtliga tre åldersgrupperingar enligt ovanstående diagram. Dock är den avtagande trenden minst i den äldsta gruppen.

• Unga under 25år utgör cirka 30 % av befolkningen och har det lägsta antalet observerade händelser per miljon invånare.

• Medelålders följer ungefär snittfrekvensen, motsvarande kurvan för totalt antal slutenvårdade, i genomsnitt cirka 50 per miljon och år totalt sett under hela perioden. De medelålders utgör cirka 50 % av befolkningen och står även för cirka hälften av antalet händelser.

• De äldre 65år och däröver, har högst nivå, i genomsnitt 70 slutenvårdade per miljon och år under perioden. Gruppen utgör cirka 20 % av befolkningen. Genomsnittlig andel av antal händelser under perioden är cirka 25 % i denna grupp.

Delar vi upp, differentierar, frekvensen för de äldre i två åldersgrupper går det att notera två liknande och trender under perioden.

Diagram 6. Utveckling av antal slutenvårdade i bostadsbrand per miljon invånare (exkl. vårdboende). Äldre personer uppdelade i åldrar under och över 80 år. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图 Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Det framgår tydligt att det är i gruppen av de allra äldsta som har det högsta antalet händelser per miljon invånare sett över hela perioden.

Delar vi till sist upp frekvensen på kvinnor och män går det även i denna uppdelning att observera två liknande och nedåtgående trender under perioden.

Diagram 7. Utveckling av antal slutenvårdade i bostadsbrand per miljon invånare (exkl. vårdboende). Uppdelning efter kön. Linjär trendlinje per grupp.

〔图〕插图 Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Det framgår tydligt att män är den grupp som har högst antal händelser per miljon invånare. Vidare kan det observeras att utvecklingen enligt frekvenskurvorna, antal händelser per miljon invånare, är snarlika kurvorna över antal händelser. Orsaken är att exponeringsmåttet i form av befolkningsutvecklingen är så förhållandevis lika under perioden. Befolkningsutvecklingen kopplat till olika åldersgrupper, enligt föregående redovisning, får en annan inverkan i utvecklingen av antal händelser per miljon invånare. Den avtagande frekvensutvecklingen i åldrarna över 65 år och uppåt är inte lika markant som händelseutvecklingen i denna grupp.

6. Kostnad för egendomsskador

Definition

Försäkringsutbetalningar från hem- (lägenhet), villahem- (egnahem, villor och radhus) och fritidshusförsäkringar för skadekategorin brand och åska.

Källa: Svensk Försäkring

Målet är formulerat som att kostnaden för egendomsskador ska uppvisa en nedåtgående trend mellan åren 2010–2030.$^{13}$

Indikatorn baseras på statistik avseende försäkringsutbetalningar från hem- (lägenhet), villahem- (egnahem, villor och radhus) och fritidshusförsäkringar för skadekategorin brand och åska. I ambition att göra kostnadsmassan jämförbar över tid (fasta priser) har konsumentprisindex (KPI) nyttjats (metodmässigt samma sätt som då indikatorn konstruerades).

För en överblick redovisas en sammanställning över periodens sammantagna kostnader efter de största skadearterna, hämtat från Svensk Försäkring.

Diagram 1. Fördelning av totala kostnader efter skadeart. Sammantaget perioden 2010 - 2024. Totalt boende - hem-, villahem- och fritidshusförsäkring.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Total skadekostnad för brand- och åskskaderelaterade händelser i boendeförsåkring, vilka indikatorn baseras på, utgör under perioden cirka en femtedel (20 %) av försäkringsbranschens totala kostnadsmassa. Vattenskador i boendeförsåkring omfattar motsvarande knappt 30 % och driver sålunda något mer utgifter i försäkringsbranschen.

6.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Bedömningen baseras på fyra scenario. I varje scenario beräknas kostnad-utvecklingen som antal händelser multiplicerat med en medelskada per år perioden 2025–2030. Dessa scenario är skapade genom två prognoser över antal händelser till och med 2030 och två varianter på medelskadeutveckling. Genom att kombinera de fyra prognoserna har på så sätt fyra scenario skapats över kostnadsutvecklingen, där två är något mer optimistiska och två scenario är något mer konservativt försiktiga.

Diagram 2. Kostnadsutveckling enligt scenarioanalys, övre och undre gräns (maxoch min-scenario). Totalt brand och åska och totalt hem-, villahem- och fritidshusförsäkring År 2010–2024. Fasta priser.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Målet för indikatorn uppställt enligt en nedåtgående trend. Det vill säga lutningen hos en trendlinje sett över hela perioden 2010 – 2030 ska vara nedåtgående. Diagrammet ovan visar på att framtida rimliga varianter av prognostiserad kostnadsutveckling kan innebära både en uppåtgående eller nedåtgående trend, beroende på val av övre eller undre gräns för kostnadsutvecklingen framåt i tiden. Trenden är därför något av en "gungbräda" som kan tippa både uppåt eller nedåt 2030 med startår 2010. Baserat på den senast publicerade statistiken (2024) är trenden fram till och med 2024 svagt uppåtgående, vilket framgår av nulägesbeskrivningen. Där nämns även avbrottet i tidserien år 2024–2015 som beror på kvaliteten i data.

Villaförsäkring står för merparten 75 % av kostnaderna som hör till indikatorn och driver sålunda kostnadsutvecklingen under perioden. Åskskaderelaterade händelser är antalsmässigt relativt många men har samtidigt en låg medelskada vilket innebär att de utgör mindre än 5% av de totala kostnaderna.

Utvecklingen av kostnader sett över hela perioden 2010–2030, det vill säga 20 år enligt måldefinitionen för indikatorn, kan inte med säkerhet sägas ha varken en positiv eller negativ trend. Detta bygger på analys av både historiskt och prognostiserat framtida kostnadsutfall.

Sammantaget är bedömningen att målet för kostnadsutvecklingen är fullt möjligt att nå, men det kräver några år av stabila eller minskade kostnader under prognosperioden.

6.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024

Diagram 3. Antal händelser totalt brand och åska och totalt hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. År 2010–2024. Åska�går i totalt antal och särredovisas från år 2017.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Målet för kostnadsutvecklingen fram till och med 2030 är knutet till en relativt sett lång tidsserie med koppling till ett i grunden slumpmässigt händelseutfall. Generellt sett, i likhet med andra längre tidsserier, kan det av naturliga skäl ofta uppstå förändringar och kvalitetsbrister i det data som följs och beskrivs över tid. Åskskadedata redovisas separat i denna statistik från år 2017.

I ovanstående tidsserie över antalet händelser som ligger bakom aktuell kostnadsutveckling sticker årgångarna 2014 och 2015 ut i form av periodens både högsta respektive lägsta observation. I dialog med Svensk Försåkring kan konstateras att det skett en överrapportering 2014 respektive underrapportering 2015. Storleken på kvalitetsbristen är svår att avgöra i efterhand men en del av orsaken till det förmodade felet är dels en beståndsöverlåtelse mellan två försäkringsföretag och dels någon form av omläggning av statistiken. Tillhörande kostnader bedöms kunna få viss inverkan på beräkningen av trenden för indikatorn, speciellt påverkas medelskadan i nämnda årgångar.

Exkluderar vi nämnda årgångar är genomsnittet i antal inrapporterade händelser enlig ovan grovt avrundat knappt 20 000 per år, vilket framgår i diagram 3.

Diagram 4. Utvecklingen av konsumentprisindex, KPI, under perioden 2010–2024.

〔图〕插图 Källa: SCB

KPI-värdet mäter den procentuella förändringen av priserna jämfört med basåret 1980. Om till exempel KPI för ett visst år är 300, så betyder det att priserna har stigit med 200 procent jämfört med priserna 1980.

Diagram 5. Löpande kostnadsutveckling samt i fasta priser (miljoner kr) med år 2018 som basår. Totalt brand och åska och totalt hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. År 2010–2024. Åska ingår i totalt antal och särredovisas från år 2017.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring, SCB

Kostnadsutvecklingen i fasta priser baseras enligt diagrammet på KPI, men där år 2018 har räknats om till basår.$^{14}$ Av diagrammen ovan framgår att prisutvecklingen har ökat rejält från cirka 2021. I föregående diagram över kostnadsutvecklingen

2010–2024 syns en nedgång, ”dipp”, 2015 som är en av de kvalitetsmässigt problematiska årgångarna beskrivna ovan.

Undantar vi år 2014 och 2015 framgår en kurva som uppvisar en förhållandevis jämn kostnadsutveckling i en relativt stabil kurva under perioden uttryckt i fasta priser (2018 års priser).

Diagram 6. Utveckling av skadekostnader (skk, miljoner kr) för hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. 2018 års priser. År 2010–2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015.

〔图〕插图

Källa: Svensk Försäkring

Vidare framgår att kostnadsutvecklingen, uttryckt i fasta belopp, under perioden rört sig inom ett spann mellan 1,8 och 2 miljarder kronor i brandskadekostnad inom egendomsförsäkring. Trenden enligt diagram 6 är svagt uppåtgående under perioden 2010–2024. Det kan skönjas att år 2010–2017 har en något lägre kostnadsnivå än år 2018–2023, där 2024 åter är i nivå enligt seriens första halva. År 2017 har seriens lägsta observerade kostnad, undantaget år 2015 som noterats med kvalitetsproblem.

Under 2020 genomfördes en översyn och genomlysning av indikatorer och mål i den nationella strategin för stärkt brandskydd. Då konstaterades en svagt nedåtgående trend år 2010–2018, vilket lade grund för ett mål i en då fortsatt nedåtgående kostnadsutveckling. Ett antal osäkerhetsfaktorer togs upp i föregående rapport$^{15}$. Ser vi nu till perioden 2018–2024 så blir en beräknad trendlinje även den svagt nedåtgående.

Men trenden över hela perioden 2010 – 2024 är som nämt svagt uppågående, och målet utgår också från startåret 2010.

Diagram 7. Utveckling av skadekostnader (skk, miljoner kr) för hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. 2018 års priser. År 2010–2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015.

〔图〕插图

Källa: Svensk Försäkring

Det framgår att skadekostnaden för villaförsäkringar står för merparten, cirka 75%, av de totala kostnaderna knutna till denna indikator. Det går att notera en svag men uppåtgående trend i kostnaderna kopplat till villa medan fritidshus och hemförsäkring sammantaget har en mer oförändrad kostnadsutveckling, uttryckt i fasta priser (2018 års priser). Notera att 2023 års kostnad för "villa" är periodens högsta med en påföljande dipp 2024, medans fritidshusen har ett omvänt mönster.

Det framgår av diagram 8 att de åskskaderelaterade händelserna utgör en jämförelsevis liten andel, cirka 4 %, av total skademassa. Fördelar vi skadekostnad för åska hela perioden, 2017–2024, per försäkringsgren så står villahem för knappt 70 %, fritidshus för drygt 20 % och hem för knappt 10 %.

Diagram 8. Utveckling av medelskada per händelse (tkr) totalt hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. Fasta priser. År 2010–2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015. Åska ingår i totalt antal och särredovisas från år 2017.

〔图〕插图

Källa: Svensk Försäkring

I jämförelse med kurvan över antal händelser per år så är den totala indexerade medelskadan uttryckt i fasta priser mer stabil. Genomsnittet är knappt 100 tkr sett över hela perioden, och vi kan notera en svagt uppåtgående trend i medelskada.

Då åskskaderelaterade händelser utgör 18 % i genomsnitt av totalt antal händelser och endast 4 % av kostnaden under 2017–2024, blir medelskadan jämförelsevis låg, cirka 25 tkr i genomsnitt över perioden. Delar vi upp eller differentierar medelskadan för åska per försäkringsgren får vi i fallande ordning: fritidshus cirka 55 tkr, villahem cirka 29 tkr och hem knappt 8 tkr.

Diagram 9. Utveckling av medelskada per händelse (tkr) totalt och för hem-

villahem- och fritidshusförsäkring. Fasta priser. År 2010–2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Om total medelskada fördelas per boendetyp eller försäkringsgren så sticker fritidshusen ut med den högsta medelskadan i genomsnitt under perioden (diagram 9). Under perioden utgör fritidshusen cirka 7 % av antalet händelser och 12 % av total kostnadsmassa, vilket driver upp medelskadan. Den relativt höga medelskadan för de åskskaderelaterade händelserna för fritidshus bidrar i viss mån till den höga medelskadan totalt för dessa. Men som nämnts utgör skademassan för fritidshus kopplat till åska en väldigt liten andel av total skademassa, även om medelskadan för fritidshus är hög.

Den jämförelsevis låga medelskadan i hemförsäkring har koppling till försäkringsgrenen som framför allt täcker lösöre i lägenheter och inte byggnaden som i en villaförsäkring. Notera att år 2023 var medelskadan för villa högre än för fritidshus. Kostnadsutfallet 2023 för villa är det högsta under redovisad period och det lägsta för fritidshus under perioden.

Ett sätt att belysa utvecklingen över händelser och kostnader är att inkludera någon form av exponeringsmått som direkt eller indirekt kan tänkas bidra till utfallet.

Befolkningens utveckling har modellmässigt använts i nästa avsnitt som exponeringsmätt för att prognostisera händelseutvecklingen framåt i tiden. Att nyttja antalet försäkringar som ligger bakom kostnadsutfallet vore ett bättre mått över exponeringen. Dock finns inte dessa uppgifter tillgängliga som prognoser framåt i tiden i offentlig statistik.

I statistik från Svensk Försäkrings databas över bostäder finns uppgifter att hämta om antal försäkringar, så kallat försäkringsbestånd.

Diagram 10. Utveckling av försäkringsbestånd för hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. Uppgifterna är ett genomsnitt per år (riskår, det vill säga antal försäkringar per kalenderår), framräknat med hjälp av uppgifter hämtade från Svensk Försäkring.

〔图〕插图

Källa: Svensk Försäkring

Det framgår att försäkringsbeständen i ovanstående försäkringsgrenar förändrats relativt lite under perioden. Lösöret i "Hem" kan möjligen betraktas som något mer föränderligt$^{16}$, men utgör samtidigt bara för cirka 15 % av den totala kostnaden. Som konstaterats inledningsvis i detta avsnitt är den totala kostnadsutvecklingen ganska jämn och förhållandevis konstant uttryckt i fasta priser, även nedbruten på de olika försäkringsgrenarna i området boende.

En relativt jämn eller trögrörlig exponering i form av antal boendeförsäkringar kan snarast bidra till den förhållandevis stabila utvecklingen av fasta kostnader över tid. Framför allt är variationer i skadeutfallet mellan enskilda år inte kopplade till förändringar i exponering, utan är ett resultat av den stokastiska process som i grunden driver antal händelser och kostnaden för dessa i försäkringsbranschen.

Diagram 11. Utveckling av kostnad per försäkring för hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. Uppgifterna är beräknade som treårsmedelvärden med hjälp av uppgifter hämtade från Svensk Försäkring. Kostnader i fasta priser (indexerade för jämförbarhet över tid). Kronor.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Utvecklingen av den totala kostnaden per försäkring, treårsmedelvärden, indikerar varken någon uppåt- eller nedåtgående trend under perioden 2018–2024. Delar vi upp denna per försäkringsgren framgår inte heller någon tydlig trend. Det framgår tydligt att försäkringsgren villa har den högsta kostnadsnivån och att "Hem" genererar den lägsta kostnadsnivån, i kronor per försäkring.

6.3 Prognos och scenario till år 2030

Det framgår att utvecklingen av kostnader över tid, omräknade till jämförbara priser över tid med hjälp av KPI – fasta priser (2018 års priser) – uppvisar en relativt jämn kurva. Dock med en svagt uppåtgående linjär trend år 2010–2024 där årgångarna 2014 och 2015 exkluderats på grund av kvalitetsbrister i data. Frågan att besvara enligt målformuleringen är om en linjär trend över kostnadsutvecklingen, hela perioden 2010–2030, kommer att vara nedåtgående om 6 år. Tillgängligt data från Svensk Försäkring i denna indikator är till och med 2024 vid avrapportering, så prognoshorisonten är därför sex år, 2025–2030.

Tillvägagångssätt för att bedöma framtida kostnadsutveckling bygger på scenarioanalys, ett enklare binomialtest (teckentest) samt genomgång av historik.

Skadekostnaden för ett enskilt år kan betraktas som produkten av medelskada och antal händelser. Om vi för varje prognostiserat år framåt i tiden låter:

ant = antal händelser

msk = medelskadan

$$ \text{skk} = \text{skadekostnaden, där skk} = \text{ant} * \text{msk} $$

Vi har tillgång till känt historiskt data enligt föregående avsnitt och vill nu på ett enkelt men rimligt sätt skapa fyra scenarion baserade på två varianter av framtida utveckling av antal händelser och medelskada. Syftet är att åstadkomma en form av känslighetsalays baserad på två rimliga varianter av antals- och motsvarande medelskadeutveckling:

ant1 = händelseutveckling 2025–2030 enligt en realistisk prognos

ant2 = händelseutveckling 2025–2030 enligt en realistisk prognos, något mer försiktig eller konservativ

msk1 = medelskadeutveckling 2025–2030 enligt en realistisk prognos

msk2 = medelskadeutveckling 2025–2030 enligt en realistisk prognos, något mer försiktig eller konservativ

6.3.1 Händelseutveckling enligt prognos (ant1)

Diagram 12. Prognos över antal händelser enligt en enkel linjär trend, egendomsskador - hem-, villahem- och fritidshusförsäkring, till och med 2030. År 2010–2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring.

Antalet händelser per år är cirka 20 000 som inrapporteras till Svensk Försäkring. Antalsutvecklingen uppvisar en svagt avtagande trend enligt historiken år 2010–2024. En linjär förlängning av observerad trend innebär att antalet händelser år 2030 prognostiseras till cirka 17 500st.

6.3.2 Händelseutveckling enligt prognos (ant2)

Diagram 13. Prognostiserat antal händelser, egendomsskador - hem-, villahemoch fritidshusförsäkring, till och med 2030. Baserat på observerade händelser år 2010 - 2024. Kvalitetsbrister i årgångarna 2014 och 2015. Pi – prediktionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring.

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2025 är beräknad i en regressionsmodell$^{17}$. SCB:s framskrivning över befolkningsutvecklingen till och med 2030 ingår i modellen som ett exponeringsmått, som stöd för beräkning av antal händelser framåt i tiden. Regressionsmodellen är anpassad till något mer konservativa och därmed bredare predikitionsintervall enligt diagrammet.

Prognostiserat antal händelser enligt modellen är cirka 16 900 år 2030. Övre respektive undre gräns i prediktionsintervallet 2030 är cirka 14 500–19 700 händelser (vilket också täcker det antal som använts som ant1).

6.3.3 Medelskadeutveckling enligt prognos (msk1 och msk2)

Diagram 14. Prognos över medelskada i kronor enligt en enkel linjär trend, egendomsskador - hem-, villahem- och fritidshusförsäkring, till och med 2030. Baserat på observerade händelser år 2010 - 2024. Kvalitetsbrister i ärgångarna 2014 och 2015.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring.

Utvecklingen av medelskada enligt en enkel linjär trend baserad på perioden 2010–2024 uppvisar en växande trend under perioden vilket beror på ett något minskande antal händelser över tid men där kostnaden samtidigt utvecklats relativt konstant. Prognos msk1 bygger på antagandet om en relativt försiktigt men fortsatt ökande medelskada baserad på historiken 2010–2024.

Prognos msk2 baseras på motsvarande trend men har skalats ned med hjälp av medelskadan år 2016-2024. Utvecklingen fram till 2030 är sedan något mer optimistisk men fortsatt ökande men på en något lägre nivå.

6.3.4 Scenarion – fyra stycken

Genom att kombinera ovanstående prognostiserad utveckling av antal händelser och medelskada kan vi skapa fyra scenario över kostnadsutvecklingen enligt:

$$\text{Scenario1} = \text{ant1*msk1}$$

$$\text{Scenario2}=\text{ant1*msk2}$$

$$\text{Scenario3} = \text{ant2*msk1}$$

$$\text{Scenario4} = \text{ant2*msk2}$$

Diagram 15. Scenarioanalys över utvecklingen av skadekostnader (skk, miljoner kr) för hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. 2018 års priser. År 2010–2024 men 2014 och 2015 är exkluderade på grund av. kvalitetsbrister. Observera att skalan börjar på 1,5 miljarder kronor i diagrammet.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Notera att skadekostnaden år 2024, faktiskt utfall, är den lägsta sedan 2017.

Tanken är att alla fyra scenario skava realistiska. Baserade på två komponenter eller faktorer som kombinerat ger fyra varianter av framtida kostnadsutveckling där två är något mer optimistiska och två något mer konservativt försiktiga. Syftet är att påvisa eller grovt ringa in någon form av brytpunkt för uppsatt trendmål, utan att ändra alltför "mycket" på indata.

Sammanfattningsvis pekar två scenarioen på en något ökande trend över perioden, och två scenarioen pekar en något avtagande trend. Den framtida variationen kommer ha inverkan i faktiskt utfall mot indikatormålet.$^{18}$

7. Egendomsskador – händelser

7.1 Utvecklade bränder

Definition

Bränder i boende eller vård, som spridit sig utanför startföremålet eller som pågått vid räddningstjänstens ankomst. För soteldar och bränder i skorsten krävs dessutom att branden spridit sig utanför sotet respektive skorstenen. Baserat på ett rullande treårsmedelvärde.

Denna indikator ersätts av indikatorn "bostadsbränder med spridning från startobjektet". Nästkommande avsnitt tar upp detta.

Orsaken hänger samman med datakvalitet och tidseriebrott i statistiken.

1. År 2016–2017 skedde en övergång från vad som tidigare kallades insatsrapport till nuvarande händelserapport.

1. År 2022 skedde en versionsförändring i händelserapporten.

Båda dessa förändringar har inverkan i form av två trendbrott i statistiken och tidsserien över utvecklade bränder vilket framgår tydligt av diagrammet i nästa avsnitt.

Innevarande mål för indikatorn togs fram i samband med en genomgång och analys av statistik med data till och med 2019, beskrivet i tillhörande rapport$^{19}$. Det förändrade insamlingsförfarandet av data 2016, och påföljande trendbrott medförde att det också blev mer problematiskt att sätta upp ett rimligt, utmanande mål att nå år 2030.

Påföljande versionsförändring av händelserapporten år 2022 har också haft inverkan för utvecklingen av statistiken. Noteras kan att utfall i rullande medelvärde som mått på indikatorn, är enligt nuläget 2 475 händelser, det vill säga i balans med målet. Detta garanterar inte i sig att utfallet 2030 är i balans. Det ska nog snarare ses som en konsekvens av problematiken med att sätt upp målet i sig.

Det bör också nämnas att indikatordefinitionen av utvecklad brand jämfört med brand med spridning från startobjektet har gjort det svårare att fånga historiska

data på ett stringent sätt. Likaså är det i prognoshänseende ”besvärligare” att modellmässigt behöva hantera olika trendbrott, även om det är praktiskt möjligt. Indikatorn för bostadsbränder med spridning från startobjektet hanterar i huvudsak samma typ av händelser som indikatorn för utvecklad brand, men i en mer statistiskt stabil och förutsägbar tidsserie, vilket borde gynna diskussionen kring mål, prognos och förebyggende arbete.

7.1.1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030

Diagram 1. Prognostiserat antal händelser, utvecklade bränder, till och med 2030. Baserat på observerade händelser perioden 2008–2024. Pi – predictionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2025 är beräknad i en regressionsmodell där hänsyn tagits till tidseriens trendbrott$^{20}$.

Bedömningen är att det finns väldigt goda chanser att nå uppsatt mål år 2030, men med en viss kvarstående osäkerhet. Prediktionsintervallen indikerar dock att det är troligt att händelseutfallet kan hamna under 2 500, i paritet med målet.

Tidseriens första år i perioden fram till 2015 är de år som framför allt ligger bakom den ursprungliga analysen och tankarna bakom målformuleringen.

För övrig analys och diskussion kring utvecklingen av händelser som hör samman med egendomsskador hänvisas till avsnittet om bostadsbränder med spridning

från startobjektet, och avsnittet som tar upp kostnadsutvecklingen för egendomsskador.

7.2 Bostadsbränder med spridning från startobjektet

Definition

Bränder i boende och vård med spridning från det objekt som först antändes.

Denna indikator ersätter indikatorn utvecklade bränder. Se föregående avsnitt som tar upp utvecklade bränder.

Orsaken hänger samman med tidsseriebrott och datafångst i sistnämnda indikator, beskrivet i föregående avsnitt.

Nytt mål för år 2030 baseras på strategi och tankesätt för att sätta framtida mål beskrivet då den nationella strategin togs fram 2019$^{21}$. Ett mål på 2 000 händelser i form av ett rullande treårsmedelvärde stöder sig både på en kvantitativ och kvalitativ analys enligt följande två avsnitt. Vi har även beaktat tidigare mål och utveckling i indikatorn över utvecklad brand. Syftet är att målet ska vara utmanande men nåbart.

7.2.1 Bedömning av måluppfyllnad år 2030

Diagram 2. Prognostiserat antal händelser, bostadsbränder med spridning från startobjektet, till och med 2030. Baserat på observerade händelser under perioden 2008–2025. Pi – prediktionsintervall (hi – övre gräns, lo – undre gräns). R3 – rullande medelvärde (3 år).

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Prognos över händelseutvecklingen från och med 2026 är beräknad i en regressionsmodell. SCB:s prognos över befolkningsutveckling till och med 2030 ingår i detta fall inte direkt i den slutliga beräkningsmodellen$^{22}$. Däremot nyttjas befolkningsutvecklingen som ett exponeringsmått i den kvalitativa analysen redovisad i nästa avsnitt, som stöd i beräkning och bedömning av antal händelser framåt i tiden.

Bedömningen är att målet för år 2030 är fullt rimligt att nå, men osäkerheten är trots det relativt stor. Prediktionsintervallen indikerar dock att det år fullt rimligt enligt modellantagande att händelseutfallet kan hamna under 2 000, i paritet med målet. Det innebär att det krävs en fortsatt avtagande utveckling i form av ett rullande treårsmedelvärde som måste minska knappt 5 % för att nå uppsatt mål, och som är helt möjligt enligt regressionsmodellens prediktion.

Bedömningen baseras också på en kvalitativt analysen enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Händelseutvecklingen per boendetyp indikerar att villa och flerbostadshus båda uppvisar en nedåtgående trend i antal händelser under perioden 2008–2025. Nämnda boendeformer täcker den absoluta merparten av periodens alla händelser. Trenden framträder inte lika tydligt de senaste åren, villabeståndet har haft en något bättre händelseutveckling än flerbostadshusen sett till hela perioden, år 2008–2025. I övriga typer av boenden, fritidshus m.m., är trenden otydlig och inte nedåtgående.

Totalt antal bostadsbränder med spridning från startobjektet redovisat per miljon invånare har utvecklats i form av en svagt nedåtgående trend under hela perioden.

Bränder med startutrymmet kök utgör drygt 25 % av samtliga bostadsbränder med spridning från startobjektet under perioden, och drygt 15 % har okänt startutrymme.

7.2.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025

Under perioden från 2018 fram till 2025 framgår en svagt avtagande trend i antalet bostadsbränder med spridning från startobjektet, totalt sett. Antal händelser har minskat påtagligt både under 2024 och 2025.

Diagram 3. Antal bostadsbränder med spridning från startobjektet fördelat efter bostadstyp. Övrigt boende omfattar radhus, vårdboende m.m., det vill säga allt utöver villa och flerbostadshus. År 2018–2025.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Fördelar vi alla händelser efter boendetyp villa, flerbostadshus och allt övrigt boende så framgår att förstnämnda kategorier tillsammans står för drygt 80 % av händelserna. Det framgår att händelser i villa har tydligast trend som är svagt avtagande, och har under perioden gått från en något högre nivå än händelser i

flerbostadshus för att idag ligga på ungefär samma antal händelser, cirka 800 per år. Sett till bostadstyp är det därför villabränderna som främst förklarar den nedåtgående trenden i bostadsbränder med spridning från startobjektet. I den sammanslagna gruppen, övrigt boende, kan noteras en svagt ökande trend, och att någon form av nivåhöjning har skett under perioden 2014–2017.

Diagram 4. Antal bostadsbränder med spridning från startobjektet i de bostadstyper somingar i "Övrigt boende". År 2008–2025.

〔图〕插图 Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar.

Delar vi upp "övrigt boende" som utgör knappt 20 % av händelserna så framgår att bakomliggande utveckling kan beskrivas i tre tidsserier eller grupper med olika utveckling och karaktär. Det framgår tydligt att det skett en omfördelning år 2014–2017 mellan fritidshus och andra typer av boendeformer, som beror på hur statistiken samlas in och redovisas$^{23}$.

Antal bostadsbränder med spridning från startobjektet per miljon invånare följer över hela perioden en nedåtgående trend.

Diagram 5. Utveckling av antal bostadsbränder med spridning från startobjektet per miljon invånare.

〔图〕插图

Källa: Räddningstjänstens insatser, Myndigheten för civilt försvar. SCB:s statistikdatabas (befolkningsutveckling)

Som framgått följer utvecklingen i antal bostadsbränder med spridning från startobjektet under samma period en svagt nedåtgående trend. Med hänsyn tagen till exponering i form av befolkningsutvecklingen blir effekten att antal bostadsbränder med spridning från startobjektet per miljon invånare, som ett frekvensmått, sett över perioden är tydligt nedåtgående.

Sett till perioden 2008–2025 var befolkningstillväxten knappt 15%. Antal händelser har minskat med cirka 8 %, vilket resulterat i att antal händelser per miljon invånare minskat med cirka 20 %. Trots en växande befolkning har antal händelser minskat.

8. Brandvarnare

Definition

Andel hushåll med fungerande brandvarnare.

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Andelen hushåll och individer med fungerande brandvarnare har med jämna mellanrum sedan år 1996 undersökts genom enkätundersökningar till allmänheten av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Myndigheten för civilt försvar.$^{24}$ Undersökningarna har haft olika innehåll men brand och brandskydd har varit ett tema som bestätt. I underlaget beräknar SCB vikter för olika grupper av hushåll eller individer beroende på svarsfrekvens.$^{25}$ Därmed kan resultatet antas utgöra ett representativt urval av befolkningen.

8.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Andel individer med fungerande brandvarnare år 1996–2025 med mål år 2030 och en logistisk trendlinje med mättnadsnivå på 97 %$^{26}$

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Trenden mellan år 1996 och 2025 är ökande. Prognosen över utvecklingen till år 2030 är baserad på en stigande trend med avtagande ökningstakt. Datamaterialet har relativt få måtpunkter under en lång tidsperiod vilket begränsar metodval och möjlighet till statistisk styrka. Eftersom andelen närmar sig taket på 100 % uppnås en viss mättnad där varje procentenhets ökning kräver allt större ansträngningar. Tillväxttakten per år bör därför fortsätta att avta i framtiden.

Bedömningen är att målet för år 2030 inte kommer att nås. Prognosskattningarna för de scenariomodeller som bedöms som mest rimliga för utvecklingen landar på strax under 95 % (se appendix för mer underlag kring bedömningen). Om inte ytterligare styrmedel som nya regler, kampanjer eller incitament införs är det liten möjlighet att målet uppnås.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Andel individer med fungerande brandvarnare ligger på en nivå i enkätsvaren där en tänkt maximal mättnadsnivå närmar sig. Målet på 95 % individer med fungerande brandvarnare är en hög målsättning som möjligen tangerar detta värde. Vi kan se att skillnaderna mellan olika grupper i samhället, särskilt när det gäller flerbostadshus och småhus samt ensamstående och sammanboende, har minskat över tid. Trots det så ser vi att undergrupper som exempelvis boende i hyresrätter ligger cirka 10 % under målet.

8.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025

Det är rimligt att det maximala värdet för andelen individer med fungerande brandvarnare är lägre än 100 % av flera anledningar. För det första är innehav och funktion inte lagstiftat vilket ger utrymme för möjligheter att fastighetsägare och boende väljer bort antingen eller. För det andra är produkten kopplad till en viss kostnad och arbetsinsats när det gäller inköp och underhåll. För det tredje karaktäriseras de som saknar en brandvarnare av särskilda bakgrundsfaktorer: de är i mindre utsträckning oroliga för bränder, de anser sig ha mindre möjlighet att påverka sin brandsäkerhet, de känner i mindre grad ansvar för att säkerhetsåtgärder vidtas i hemmet, och de tar i mindre grad information om risk och säkerhet på allvar (MSB 2019). I det perspektivet är 95 % fungerande brandvarnare en hög målsättning som möjligen tangerar den maximala mättnadsnivän som går att uppnå.

Diagram 2. Förekomst och funktion av brandvarnare år 1996–2025

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Skillnaden mellan innehav och funktion av brandvarnare ser ut att ha minskat i de senaste undersökningarna (diagram 2). År 2025 var skillnaden 4 procentenheter medan den som mest var 14 procentenheter år 2010. En jämförelse mellan år 2010 och år 2025, bland de som har en brandvarnare, tyder på att fler kontrollerar brandvarnarens funktion oftare och det är färre som inte brukar kontrollera den alls (diagram 3). Detta kan förklara en del av minskningen.

Diagram 3. Kontroll av brandvarnare år 2005-2025

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

De grupper i samhället som har en lägre andel fungerande brandvarnare karaktäriseras generellt som: ensamstående utan barn, boende i flerbostadshus, boende i hyresrätt, låg inkomst, boende i storstäder, ensamstående kvinnor med barn, boende i tätorter med över 100 000 invånare samt ensamstående utan barn i den yngsta åldersgruppen 18–29 år (MSB 2023).

I andra undersökningar har även grupper som män, ogifta, skilda, födelseland utanför Norden/Europa samt arbetslösa funnits påverka förekomst av brandvarnare (Runefors 2022; MSB 2019; Bonander & Nilsson u.å). Vissa grupper som unga, kvinnor, ensamstående utan barn, personer med låg inkomst och låg utbildningsnivå, invandrare och boende i storstäder har generellt låg skyddsnivå mot brand (Henrekson m.fl. 2025). Med låg skyddsnivå menas att de i högre utsträckning saknar fungerande brandvarnare, handbrandsläckare, brandfilt och/eller kontrollerar sin brandvarnare mer sällan än en gång per år.

Diagram 4. Andel individer med fungerande brandvarnare år 1996–2025 efter bostadstyp

〔图〕插图

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Skillnaden i andel fungerade brandvarnare för individer boende i flerbostadshus och småhus har minskat (diagram 4). År 1996 var skillnaden 34 procentenheter medan den var 8 procentenheter år 2025. Ökningen för boende i flerbostadshus har varit drygt 40 procentenheter, vilket bidragit mycket till den övergripande trenden. När det gäller ägande av bostaden så finns inte lika långa dataserier. Att ha äganderätt till sin bostad innebär i genomsnitt en högre andel fungerande brandvarnare, följt av att inneha en bostadsrätt (se diagram 5). Hyresrätterna ligger ett antal procentandelar efter.

Diagram 5. Andel individer med fungerande brandvarnare år 2014–2025 efter ägande

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Ett liknande mönster som för bostadstyperna kan ses för olika hushållstyper (diagram 6). Här var skillnaden mellan ensamstående och sammanboende 22 procentenheter år 1996 och 4 procentenheter år 2025. Ökningen för ensamstående har varit drygt 40 procentenheter, vilket bidragit mycket till den övergripande trenden. När det gäller om det finns barn i hushållet eller inte går det inte att se några större skillnader (diagram 7).

Diagram 6. Andel individer med fungerande brandvarnare år 1996–2025 efter hushållstyp

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Diagram 7. Andel individer med fungerande brandvarnare år 1996–2025 efter barn eller inte barn i hushållet

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Andelen individer med fungerande brandvarnare ligger högst för hushåll med hög inkomst, följt av medelinkomst och låg inkomst (diagram 8). Ökningen sedan år 1996 har varit något större för individer med låg inkomst men samtliga tre inkomstgrupper har bidragit till den gemensamma trenden.

Diagram 8. Andel individer med fungerande brandvarnare år 1996–2025 efter inkomst$^{27}$

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

9. Handbrandsläckare

Definition

Andel hushåll med tillgång till handbrandsläckare.

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Andel hushåll med handbrandsläckare har skattats genom enkätundersökningar till allmänheten på samma sätt som för fungerande brandvarnare (kapitel 8).

9.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Andel individer med tillgång till handbrandsläckare år 1996–2025 med mål år 2030 och en logistisk trendlinje med mättnadsnivå på 80 % 28,29

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Trenden mellan år 1996 och 2025 är ökande. Det sker dock en stabilisering på runt 67–68 % mellan 2018 och 2025. Prognosen över utvecklingen till år 2030 är baserad på en stigande trend med avtagande ökningstakt. Datamaterialet har relativt få mätpunkter under en lång tidsperiod vilket begränsar metodval och möjlighet till statistisk styrka. Tillväxttakten per år bör vara avtagande i framtiden allt eftersom en tänkt maximal mättnadsnivå närmar sig. För handbrandsläckare är det rimligt att detta värde är lägre än 100 % eftersom innehav inte är lagstiftat och produkten är kopplad till en viss kostnad.

Bedömningen är att målet för är 2030 inte kommer att nås. Prognosskattningarna för de scenariomodeller som bedöms som mest rimliga för utvecklingen landar på under 80 % (se appendix för mer underlag kring bedömningen). Om inte ytterligare styrmedel som nya regler, kampanjer eller incitament införs är det liten möjlighet att målet uppnås.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Andel individer med tillgång till handbrandsläckare ligger på en nivå i enkätsvaren som planat ut och där en tänkt maximal mättnadsnivä sannolikt närmar sig. Målet på 80 % handbrandsläckare är en hög målsättning som möjligen tangerar den maximala nivån som går att uppnå. Vi kan se att skillnaderna mellan olika grupper i samhället, särskilt när det gäller flerbostadshus och småhus samt äganderätt och hyresrätt, är stora och ser ut att öka över tid. Undergrupper som exempelvis boende i flerbostadshus och hyresrätter ligger cirka 40 procentenheter under målet.

9.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025

Andel individer som innehar handbrandsläckare ligger på en nivå där ökningen ser ut att ha planat ut under de tre senaste undersökningarna. Ett liknande resonemang som för fungerande brandvarnare kan föras då en tänkt maximal nivå på 100 % inte är rimligt. Det finns ingen lagstiftning som säger att innehav är ett krav. I jämförelse med brandvarnare upplevs innehavet av handbrandsläckare som ännu mer ”frivilligt”, kräver mer kunskap/förmåga vid användning och dessutom till en högre inköpskostnad. I det perspektivet bör en tänkt mättnadsnivå för handbrandsläckare ligga lägre, kanske mellan 70 och 80 %, än motsvarande tak för brandvarnare.

De hushåll som saknar tillgång till något släckredskap, det vill säga varken har handbrandsläckare, vattenslang, brandfilt eller annat, var 27 % år 2014 (MSB 2019). Denna grupp utmärker sig genom att de anser sig ha liten möjlighet att påverka sin egen säkerhet när det gäller brand, har lägre förtroende för

räddningstjänst och i lägre grad känner ansvar för att säkerhetsåtgärder vidtas i

hemmet De är dessutom i högre utsträckning är ensamboende, bor i lägenhet, hyr

sin bostad, inte är pensionerade, och/eller är födda utomlands (ibid.).

De grupper i samhället som har en lägre andel handbrandsläckare karaktäriseras generellt som: ensamstående utan/med barn (särskilt de med utländsk bakgrund och/eller de som är födda utanför Sverige), boende i flerbostadshus, boende i hyresrätt, låg inkomst samt boende i storstäder (MSB 2023).

Diagram 2. Andel individer med tillgång till handbrandsläckare år 1996–2025 efter bostadstyp

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Skillnaden i andel individer med tillgång till handbrandsläckare mellan flerbostadshus och småhus är tydlig och ser ut att ha ökat över tid (diagram 2). Är 1996 var skillnaden 35 procentenheter medan den var 46 procentenheter år 2025. Nivän för småhus ligger över målet på 80 % medan nivån för flerbostadshus ligger långt under målet. När det gäller ägande av bostaden så finns inte lika långa dataserier. Att ha äganderätt till sin bostad innebär i genomsnitt en högre andel handbrandsläckare, följt av att inneha en bostadsrätt (se diagram 3). Nivän för såväl bostadsrätter som hyresrätter ligger längt under målet.

Diagram 3. Andel individer med tillgång till handbrandsläckare år 2014–2025 efter ägande

〔图〕插图

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Ett liknande mönster som för bostadstyper kan ses för hushållstyper (diagram 4). Här var skillnaden mellan ensamstående och sammanboende 16 procentenheter år 1996 och 26 procentenheter år 2025. Ökningen för ensamstående har varit 30 procentenheter medan ökningen för sammanboende varit 40 procentenheter. Ingen av grupperna ligger över målet och nivån för de ensamstående ligger långt under målet. När det gäller om det finns barn i hushållet eller inte så är skillnaderna ungefär mellan 5–10 procentenheter (diagram 5).

Diagram 4. Andel individer med tillgång till handbrandsläckare år 1996–2025 efter hushållstyp

〔图〕插图

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Diagram 5. Andel individer med tillgång till handbrandsläckare år 1996–2025 efter barn eller inte barn i hushållet

〔图〕插图

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Andelen handbrandsläckare ligger högst för hushåll med hög inkomst, följt av medelinkomst och låg inkomst (diagram 6). Skillnaden mellan hushåll med hög inkomst och låg inkomst var 9 procentenheter år 1996 och 31 procentenheter år 2025. Ökningen för de med låg inkomst har varit 21 procentenheter medan ökningen för de med hög inkomst varit 43 procentenheter. Andelen för de med låg inkomst har dessutom minskat i de senaste undersökningarna. Ingen av grupperna ligger över målet och nivån för hushåll med låg inkomst är till och med minskande för de senaste undersökningarna och ligger relativt långt under målet.

Diagram 6. Andel handbrandsläckare år 1996–2025 efter inkomst $^{30}$

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

10. Brandfilt

Definition

Andel hushåll med tillgång till brandfilt.

Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

10.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2005–2025 med mål år 2030 och en logistisk trendlinje med mättnadsnivå på 70 % 31

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Trenden mellan år 2005 och 2025 är ökande. Utvecklingen har varit i det närmaste linjär men mellan åren 2022 och 2025 ser det ut som att ökningstakten har avtagit. Prognosen över utvecklingen till år 2030 är baserad på en stigande trend med avtagande ökningstakt. Datamaterialet har relativt få mätpunkter under en lång tidsperiod vilket begränsar metodval och möjlighet till statistisk styrka. Tillväxttakten per år bör avta i framtiden allt eftersom en tänkt maximal

mättnadsnivå närmar sig. För brandfilt är det rimligt att denna nivå är lägre än 100% eftersom innehav inte är lagstiftat och produkten är kopplad till en viss kostnad.

Bedömningen är att målet för är 2030 inte kommer att nås. Prognosskattningarna för de scenariomodeller som bedöms som mest rimliga för utvecklingen landar på strax under 70 % (se appendix för mer underlag kring bedömningen). Om inte ytterligare styrmedel som nya regler, kampanjer eller incitament införs är det liten möjlighet att målet uppnås.

Bedömningen baseras också på en mer kvalitativt inriktad analys enligt nulägesbeskrivningen i nästa avsnitt och följande korta sammanfattning.

Andel individer med brandfilt ligger på en nivå i enkätsvaren som planet ut i de två senaste undersökningarna och där en tänkt maximal mättnadsnivå sannolikt närmar sig. Målet på 70 % brandfilt är en hög målsättning som möjligen tangerar den maximala nivån som går att uppnå. Vi kan se att skillnaderna mellan olika grupper i samhället, särskilt när det gäller flerbostadshus och småhus, äganderätt och hyresrätt samt inkomstnivåer, är stora och ser ut att öka över tid. Undergrupper som exempelvis boende i flerbostadshus och hyresrätter ligger cirka 25–30 procentenheter under målet.

10.2 Nulägesbeskrivning - utveckling till år 2025

Andel individer som har tillgång till brandfilt ligger på en nivå där ökningen ser ut att ha planat ut under de två senaste undersökningarna. Resonemanget som förts om fungerande brandvarnare och handbrandsläckare om att en tänkt maximal mättnadsnivä på 100 % inte är rimlig gäller även för brandfilt. Sannolikt börjar andelen närma sig en tänkt maximal mättnadsnivä på kanske runt 70 %.

I föregående kapitel såg vi vad som var utmärkande för de hushåll som saknar tillgång till något släckredskap generellt, bland annat brandfilt. De grupper i samhället som har en lägre andel av just brandfilt karaktäriseras generellt som: ensamstående (särskilt de med utländsk bakgrund och/eller födda utanför Sverige), hushåll utan barn, boende i flerbostadshus, boende i hyresrätt, låg inkomst samt boende i landsbygdskommun med besöksnäring eller storstad (MSB 2023).

Diagram 2. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2005–2025 efter bostadstyp

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Skillnaden i andel brandfilt mellan flerbostadshus och småhus är tydlig och ser ut att ha ökat över tid (diagram 2). År 2005 var skillnaden 5 procentenheter medan den var 25 procentenheter är 2025. Nivän för småhus ligger på målet på 70 procent medan nivån för flerbostadshus ligger långt under målet. När det gäller ägande av bostaden så finns inte lika många mätningar. Att ha äganderätt till sin bostad innebär i genomsnitt en högre andel brandfilt, följt av att inneha en bostadsrätt (se diagram 3). Nivän för såväl bostadsrätter som hyresrätter ligger ungefär mellan 15 och 30 procentenheter under målet.

Diagram 3. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2014–2025 efter ägande

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Ett liknande mönster som för bostadstyper kan ses för hushållstyper (diagram 4). Här var skillnaden mellan ensamstående och sammanboende 3 procentenheter år 2005 och 18 procentenheter år 2025. Ökningen för ensamstående har varit 44 procentenheter medan ökningen för sammanboende varit 59 procentenheter. Ingen av grupperna ligger över målet och nivån för de ensamstående ligger långt under målet. När det gäller om det finns barn i hushållet eller inte så är skillnaderna ungefär mellan 5–10 procentenheter (diagram 5).

Diagram 4. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2005–2025 efter hushållstyp

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Diagram 5. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2005–2025 efter barn eller inte barn i hushållet

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

Andelen brandfilt ligger högst för hushåll med hög inkomst, följt av medelinkomst och låg inkomst (diagram 6). Skillnaden mellan hushåll med hög inkomst och låg inkomst var 4 procentenheter år 2005 och 24 procentenheter år 2025. Ökningen för de med låg inkomst har varit 41 procentenheter medan ökningen för de med hög inkomst varit 61 procentenheter. Ingen av grupperna ligger över målet och nivån för hushåll med låg inkomst är konstant för de senaste två undersökningarna och ligger relativt längt under målet.

Diagram 6. Andel individer med tillgång till brandfilt år 2005–2025 efter inkomst$^{32}$

〔图〕插图 Källa: Enkätundersökningar (Myndigheten för civilt försvar)

11. Kommuner med utvecklat samarbete

Definition

Andel räddningstjänstorganisationer med formaliserat samarbete mellan (två eller fler) verksamhetsområden kring individanpassat brandskydd.

Källa: Årsuppföljningen LSO (Myndigheten för civilt försvar)

I indikatorarbetet för ett stärkt brandskydd (MSB 2017) föreslogs som mål: "En över tid statistiskt säkerställd ökning av antalet formaliserade samarbeten i syfte att förebygga bostadsbränder med utgångspunkt i LSO". Detta tillstånd måts genom "andel räddningstjänstorganisationer med formaliserat samarbete mellan (två eller fler) verksamhetsområden kring individanpassat brandskydd".$^{33}$ Andelen räknas exklusive själva räddningstjänstorganisationen och uppgiften hämtas från Årsuppföljningen LSO. Verksamhetsområdena kan vara andra förvaltningar inom kommunen men också till exempel regionala, privata eller ideella aktörer.

Dataunderlaget var osäkert före år 2019 till följd av en otydlig frågaformulering. Eftersom den nya frågeställningen gällde från 2019 så sattes inga nya mål mot år 2030 i det arbete med inriktningen av brandstrategin som skedde då (MSB 2021). Dessutom ändrades definitionen av indikatorn från antal samarbeten till andel räddningstjänstorganisationer. Vi kan dock till viss del utvärdera utvecklingen mot den uttryckta ambitionen om en statistiskt säkerställd ökning.

11.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Andel räddningstjänstorganisationer med formaliserat samarbete mellan två eller fler verksamhetsområden kring individanpassat brandskydd samt linjär trendlinje (utan år 2020–2021)

〔图〕插图 Källa: Årsuppföljning LSO (Myndigheten för civilt försvar)

Trenden mellan år 2019 och 2024 är sannolikt påverkad av pandemiären 2020–2021. Datamaterialet har relativt få mätpunkter under en lång tidsperiod vilket begränsar metodval och möjlighet till statistisk styrka. Resultatet av regressionsanalys och andra statistiska tester är beroende av om år 2020 och 2021 inkluderas (se appendix). Är hela tidsperioden med så resulterar testerna i att ingen signifikant ökning kan konstateras. Om pandemiären utesluts så är resultaten blandade.

Bedömningen är att det finns viss möjlighet att målet för år 2030 kommer att nås. Bedömningen tar fasta på att ökningen ska vara statistiskt säkerställd för att målet ska anses vara uppnått. Att andelen ska fortsätta öka med någon eller några procentenheter är sannolikt men vi ser också att andelen de senaste två åren är på samma nivå (56 %). Därför bedömer vi att det inte är givet att en marginell ökning i procenttalen kommer att resultera i en statistiskt signifikant ökning.

Bedömningen baseras också på en kvalitativ analys av underlaget i nästa avsnitt. Där framgår bland annat att antalet samarbeten följer ett liknande mönster som andelen räddningstjänstorganisationer ovan. Det framgår också att ungefär en fjärdedel av organisationerna inte har några formaliserade samarbeten alls inom området.

11.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2025

Indikatorns definition var tidigare "Antal samarbeten i syfte att förebygga bostadsbränder med utgångspunkt i LSO." Det är intressant att följa även denna utveckling. I diagram 2 ser vi att mönstret är väldigt likt det vi ser ovan. Det har skett en ökning under pandemiåren 2020–2021, följt av en nedgång år 2022 och därefter en relativt stabil trend på en högre nivå än före pandemin.

Diagram 2. Antal formaliserade samarbeten i syfte att förebygga bostadsbränder med utgångspunkt i LSO

〔图〕插图 Källa: Årsuppföljning LSO (Myndigheten för civilt försvar)

I diagram 3 ser vi vilka verksamhetsområden räddningstjänstorganisationerna uppger att de har formaliserade samarbeten med. Äldreomsorg, kommunala fastighetsbolag, skola, rengöring och brandskyddskontroll samt kommunens hälsooch sjukvård är de vanligaste. Samtidigt ser vi att 37 räddningstjänstorganisationer, motsvarande 26 %, uppger att de inte har några formaliserade samarbeten allsinom området. Under perioden 2019–2024 ser mönstret liknande ut vad gäller fördelningen mellan olika verksamhetsområden.

Diagram 3. Antal formaliserade samarbeten i syfte att förebygga bostadsbränder med utgångspunkt i LSO inom olika verksamhetsområden år 2024$^{34}$

〔图〕插图 Källa: Årsuppföljning LSO (Myndigheten för civilt försvar)

12. Hembesök

Definition

Andel av räddningstjänstorganisationerna som utfört minst tio hembesök per år.

Källa: Årsuppföljningen LSO (Myndigheten för civilt försvar)

I nationella strategin för att stärka brandskyddet (MSB 2010) anges som ett mål att: "Medvetenheten hos enskilda om brandrisker och hur man ska agera i händelse av brand ska öka." Målet var från början tänkt att mätas genom "antal hushåll som fått information om brandrisker genom hembesök." Under inriktningsarbetet år 2021 ändrades indikatorn till "andel av räddningstjänstorganisationerna som utfört minst tio hembesök per år" (MSB 2021).

Förutom ändringen i indikatorns definition så var dataunderlaget osäkert före år 2019 till följd av en otydlig frågeformulering. Eftersom den nya frågeställningen gällde från 2019 så sattes inga nya mål mot år 2030 i det arbete som skedde då (MSB 2021). Vi kan till viss del utvärdera utvecklingen mot målet, även om en "ökning" är vagt formulerat. I detta fall är målet inte uttryckt som en statistiskt signifikant ökning.

12.1 Bedömning av måluppfyllnad år

2030

Diagram 1. Andel av räddningstjänstorganisationerna som utfört minst tio hembesök per år samt linjär trendlinje (utan år 2020–2021)

〔图〕插图 Källa: Årsuppföljning LSO (Myndigheten för civilt försvar)

Trenden mellan år 2019 och 2024 är påverkad av pandemiåren 2020–2021. Efter dessa år har en viss återhämtning skett men andelen har inte nått upp till de 40 % av räddningstjänstorganisationerna som utfört minst 10 hembesök år 2019.

Datamaterialet har relativt få måtpunkter under en lång tidsperiod vilket begränsar metodval och möjlighet till statistisk styrka. Resultatet av regressionsanalys och andra statistiska tester visar att inga signifikanta skillnader kan konstateras (se appendix). Detta gäller oberoende av vilka perioder som inkluderas, 2019–2024 eller 2022–2024, eller om år 2020 och 2021 inkluderas i hela tidsperioden. Begreppet ”ökning” måste dock inte innebära en statistisk signifikant ökning i detta fall.

Bedömningen är att det finns viss möjlighet att målet för år 2030 kommer att nås. Bedömningen tar fasta på en generellt ökande linjär trend för att målet ska anses vara uppnått. Som målet är uttryckt är formuleringen vag och har inget tydligt kvantitativt mål för uppfyllnad. Ökningen behöver inte vara statistiskt signifikant i detta fall. För att lyckas måste dock andelen fortsätta öka med någon eller några procentenheter utifrån andelen de senaste två åren (32 %), vilket gör att det ändå krävs en ansträngning för att nå målsättningen.

Bedömningen baseras också på en kvalitativ analys av underlaget i nästa avsnitt. Där framgår att antalet hembesök är ökande och därmed att fler hembesök genomförs i genomsnitt per organisation av de som utför hembesök.

12.2 Nulägesbeskrivning – utveckling till år 2024

Indikatorns tidigare definition "Antal hushåll som fått information om brandrisker genom hembesök" är också intressant att följa. I diagram 2 ser vi att pandemiären 2020–2021 kraftigt påverkade antalet hembesök. Jämfört med år 2019 har dock antalet hembesök återhämtat sig snabbare än vad indikatorn gjort. Antalet är högre än före pandemin och trenden är ökande. Trots att relativt sett färre organisationer än år 2019 utför fler än tio hembesök så är det totala antalet hembesök högre. Detta innebär att fler hembesök genomförs i genomsnitt per organisation av de som utför hembesök.

Diagram 2. Antal hembesök per år

〔图〕插图 Källa: Årsuppföljning LSO (Myndigheten för civilt försvar)

Referenser

Bonander C & Nilson F, (u.å). Sociodemografiska skillnader i risken för bostadsbrand, prevalens av brandskydd i hemmet och hantering av bränder. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1174963/FULLTEXT01.pdf

Henrekson E, Andersen R, Turesson K & Nilson F, (2025). Fire safety disparities in Sweden: sociodemographic influences and the impact of societal protection on personal fire prevention measures. Fire Technology, 61, 751–769, 2025. https://doi.org/10.1007/s10694-024-01638-1.

MSB (2023a). Effekter på räddningsinsatser till följd av covid-19. Komplettering med åren 2021 och 2022. Publ nr: MSB2294 – december 2023. ISBN: 978-91-7927-463-4. https://rib.msb.se/Filer/pdf/30548.pdf.

MSB (2023b). Brand- och brandskyddsundersökningen 2022. Publ nr: MSB2246 – oktober 2023. ISBN: 978-91-7927-427-6. https://rib.msb.se/filer/pdf/30478.pdf

MSB (2021). Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt – Inriktning av den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Publ nr: MSB1751 - maj 2021. ISBN: 978-91-7927-162-6. https://rib.msb.se/filer/pdf/29623.pdf

MSB (2019). Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2018. Publ nr: MSB1359 – augusti 2019. ISBN: 978-91-7383-926-6. https://rib.msb.se/Filer/pdf/28904.pdf

MSB (2017). Indikatorer för ett stärkt brandskydd. Slutrapport från delprojekt inom den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Diarienummer 2013–4818. Reviderad version 170215.

MSB (2014). Indikatorer för ett stärkt brandskydd. Slutrapport från delprojekt inom den nationella strategin för att stärka brandskyddet för den enskilda människan. Diarienummer 2013–4818. https://www.mcf.se/siteassets/dokument/amnesomraden/skydd-mot-olyckor-och-farliga-amnen/brandskydd/slutrapport-indikatorer-for-ett-starkt-brandskydd.pdf

MSB (2010). En nationell strategi för att stärka brandskyddet genom stöd till enskilda. Redovisning av uppdrag (Fö2009/2196/SSK, 2009-11-05). Diarienummer 2009–14343. https://rib.msb.se/Filer/pdf/28823.pdf

Runefors (2022). Residential Fire Safety – An Interdisciplinary Approach. Marcus Runefors, Ragnar Andersson, Mattias Delin & Thomas Gell (red.). Springer.

Appendix

Omkomna

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 3.

Figur A.1. Index över antal omkomna i bostadsbrand. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Räddningstjänsternas insatsstatistik, Myndigheten för civilt försvar.

Allvarligt skadade – avtransporterade till vård

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 4.

Figur A.2. Index över antal avtransporterade till vård i bostadsbrand. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Räddningstjänsternas insatsstatistik, Myndigheten för civilt försvar.

Allvarligt skadade – slutenvårdade

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 5.

Figur A.3. Index över antal avtransporterade till vård i bostadsbrand. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Socialstyrelsen, Patientregistret.

Kostnad för egendomsskador

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 6.

Händelseutveckling –nummer 2 (ant2)

Figur A.4. Prognostiserat antal händelser, egendomsskador - hem-, villahem- och fritidshusförsäkring. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Svensk försäkring.

Teckentest – kostnadsutvecklingen 2010–2024 (avsnitt 6.1.4)

Diagram 1. Årvis förändring av skadekostnad (skk, miljoner kr) för hem-, villahemoch fritidshusförsäkring. 2018 års priser. År 2010–2024 men 2014 och 2015 är exkluderade pga. kvalitetsbrister.

〔图〕插图 Källa: Svensk Försäkring

Diagrammet ovan visar hur mycket kostnaden för egendomsskador har förändrats årsvis under perioden 2010–2024. Det framgår exempelvis att förändringen i kostnadsutfall mellan åren 2010 och 2011 har sjunkit med cirka 40 miljoner kronor.

Det har skett två fler nedgångar av de 12 förändringar som observerats mellan åren under en period av 13 år. Totalt sett har kostnaden rört sig från cirka 1,9 miljarder kronor 2010 till cirka 1,8 miljarder kronor år 2024. I ett binomialtest eller teckentest, kan det inte uteslutas att det förändrade kostnadsutfallet mellan åren beror på slumpen.

Tillsammans med scenarioanalyserna tyder mycket på att kostnadsutvecklingen sett över hela perioden 2010–2030 enligt målet för indikatorn, inte kan sägas ha varken en stabil positiv eller negativ trend. Detta bygger på analys av både historiskt och prognostiserat framtida utfall. Notera att under olika delperioder kan observeras både en svag uppgång eller svag nedgång i utvecklingen beroende på val av tidsperiod.

Utvecklad brand

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 7.1.

Figur A.5. Index över antal avtransporterade till vård i bostadsbrand. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Räddningstjänsternas insatsstatistik, Myndigheten för civilt försvar.

Bostadsbränder med spridning från startobjektet

Uppgifterna hör samman med text och diagram i avsnitt 7.2.

Figur A.6. Index över antal avtransporterade till vård i bostadsbrand. Poissonregression utförd i programvaran STATA.

Källa: Räddningstjänsternas insatsstatistik, Myndigheten för civilt försvar.

Skyddsåtgärder

Bakgrundsdata till avsnitt 8–10.

Gemensamt för hushåll med andel fungerande brandvarnare, andel handbrandsläckare och andel brandfilt är att det är ett litet datamaterial med gles tidsupplösning. Underlaget utgörs av enkätundersökningar som utförts ungefär vart fjärde år sedan år 1996. Andel hushåll med brandfilt har undersökts sedan år 2005. Detta begränsar valet av metoder och ger ofta låg statistisk styrka. Analysen baseras på följande steg samt en mer kvalitativ inriktad analys:

1. Visualisering – diagram över punktskattningarna visas i kapitlet

1. Trendanalys – logaritmisk trend visas i kapitlet

1. Jämförelse mellan perioder

1. Beräkna tillväxttakt

1. Statistiska tester

Brandvarnare

Andel individer med fungerande brandvarnare har ökat från 63 % år 1996 till 92 % år 2025. Det motsvarar en ökning på 29 procentenheter på 29 år, eller i snitt cirka 1,00 procentenheter per år. Ökningen har varit högst i början av perioden. En prognos till år 2030 med genomsnittlig årlig ökning på en procentenhet över hela perioden skulle innebära en andel på cirka 97 % år 2030. En ökning baserad på perioden år 2018 till 2025 skulle innebära en andel på 95 % (0,57 procentenheter per år). Bedömningen är att det är mest sannolikt att den framtida ökningen blir ännu lägre och att målet på 95 % därför inte kommer att nås.

I tabellen nedan visas prognosen för år 2030 baserat på en logistisk modell med olika mättnadsnivåer från 95–100 %.$^{35}$ Inga mättnadsnivåer medför en andel på 95 % eller högre enligt prognosen för år 2030. Tillväxtmodellen med en mättnadsnivå på 97 % bedöms som mest realistisk (visas i avsnitt 8.1) och ger en prognos på 93 %.

Handbrandsläckare

Andel individer med tillgång till handbrandsläckare har ökat från 31 % år 1996 till 68 % år 2025. Det motsvarar en ökning på 37 procentenheter på 29 år, eller i snitt cirka 1,28 procentenheter per år. Ökningen har varit högst i mitten av perioden och under den sista tredjedelen, mellan år 2018 och 2025, har andelen inte ökat alls. En prognos till år 2030 med genomsnittlig ökning över hela perioden skulle innebära en andel på cirka 74 procent år 2030. Mest sannolikt är tillväxttakten lägre i framtiden.

Den logistiska tillväxtmodellen som visas i avsnitt 9.1 ger också en prognos på cirka 73 % med en maximal mättnadsnivå på 80 procent. I tabellen nedan visas prognosen för år 2030 baserat på en logistisk modell med olika mättnadsnivåer från 70–100 procent. Ingen av nivåerna resulterar i en prognos som hamnar på målet 80 % eller högre.

Brandfilt

Andel individer med tillgång till brandfilt har ökat från 5 % år 2005 till 58 % år 2025. Det motsvarar en ökning på 53 procentenheter på 20 år, eller i snitt cirka 2,65 procentenheter per år. Ökningen har varit högst i mitten av perioden och under de sista tre åren, mellan år 2022 och 2025, har andelen ökat med 0,67 procentenheter per år. En prognos till år 2030 med genomsnittlig ökning över hela perioden skulle innebära en andel på cirka 71 % år 2030. Mest sannolikt är tillväxttakten lägre i framtiden. En prognos baserad på tillväxten under perioden 2018–2025 hamnar på 68 % år 2030 och en prognos på perioden 2022–2025 hamnar på cirka 61 %.

Den logistiska tillväxtmodellen som visas i avsnitt 10.1 ger en prognos på cirka 67 % med en maximal mättnadsnivå på 70 %. I tabellen nedan visas prognosen för år 2030 baserat på en logistisk modell med olika mättnadsnivåer från 65–100 procent. Nivån måste överstiga 75 % för att målet till år 2030 ska uppnås enligt prognosmodellen.

Skyddsproduktion

Bakgrundsdata till avsnitt 11–12.

Utvecklat samarbete

Scenario

Mann-Kendall test Linjär regression

Hela perioden (2019–2024)

Ingen signifikans

Ingen signifikans

Utan 2021

Gränsfall ökande

Ökande (cirka 2 % per år)

Utan 2020–2021

Ingen signifikans

Ökande (cirka 2 % per år)

Hembesök

Scenario

Mann-Kendall test Linjär regression

Hela perioden (2019–2024)

Ingen signifikans

Ingen signifikans

Utan 2020–2021

Ingen signifikans

Ingen signifikans

2022–2024

Ingen signifikans

Ingen signifikans

Analys av utvecklingen inom bostadsbrand 2025