Olycksutredning

8 RÄDNINGSTJANSTEN

RÄDDNINGSTJÄNSTEN STORGÖTEBORG

〔图〕插图

Olycksutredning

Brand i gasbuss

Gnistängstunneln, Göteborg

12 juli 2016

Diarienummer

0397/16

2016-12-06

Mikael Hagberg

Johan Lindström

Petter Backlund

Olycksutredning

Brand i gasbuss

Gnistängstunneln, Göteborg 12 juli 2016

Diarienummer:

0397/16

Referens insatsrapport: 2016004769

Uppdragsgivare:

Anders Ekberg, Räddningschef.

Per Jarring, Funktionsansv. Olycksutredning & Analys.

Utredningen utförd av: Mikael Hagberg, Olycksutredare.

Johan Lindström, Enhetschef samhällsplanering.

Petter Backlund, Insatschef.

Kvalitetsgranskad av: Per Jarring, Räddningstjänsten Storgöteborg

Bilagor:

Bilaga 1: Tidslogg, räddningsinsatsens genomförande. Bilaga 2: Förslag till åtgärder.

Sammanfattning

Den 12 juli körde linjebuss 99 genom Gnistängstunneln i Göteborg och stannade cirka 100 meter efter tunneln i södergående riktning. Anledningen till stoppet

är röklukt i bussen samt att plasten i innertaket börjar smälta. Busschauffören genomförde omgående en effektiv och säker utrymning av samtliga

passagerare. Strax efter bussen stannat passerar en räddningsenhet i motsatta körfält (norrgående riktning) på väg mot ett automatlarm. Styrkeledaren

noterade den rykande bussen och anropade då larm och ledningscentralen (LC) och beskrev vad de sett. Styrkan blev då omdirigerade direkt av LC. En

insatsledare (IL) som befann sig i närheten hörde anropet från

räddningsenheten. IL gjorde också ett anrop till LC och meddelade att han åkte till skadeplatsen.

Vid framkomst såg styrkeledaren omgående att det var en gasbuss som brann

samt att alla passagerare var utrymda. Räddningspersonalen påbörjade

omgående ett släckningsförsök av den då begränsade branden.

Trafikledningscentralen fick order av räddningsledaren att göra en ”akut

avstängning” till tunneln för att få stopp på trafiken. Trafikledningscentralen

påbörjade avstängning av tunneln, men trafiken fortsatte att rulla förbi

skadeplatsen. Det ledde till köbildning och trafikanterna befann sig cirka 3,5

meter ifrån en brinnande gasbuss.

Branden visade sig vara svåråtkomlig och tilltog i intensitet. Olika släckmetoder testades för att få bättre effekt. Efter cirka 30 minuter avtog branden och

bedömdes då vara under kontroll. Bland annat hade ett CAFS1-spett används på bussens tak för att skumfylla utrymmet där bussens gastankar låg. 38 minuter efter framkomst exploderade en av bussens gastankar. Två brandmän blev

skadade och transporterades med ambulans till sjukhus för vård. En kunde

lämna sjukhuset samma dag och den andra brandmannen blev utskriven dagen efter.

Den troliga orsaken till att gastanken exploderade var en kombination av högt tryck i tanken och en försvagad mantel. Gastankarnas smältsäkringar ska utlösa och hindra att för högt tryck uppstår. De hindrades från att utlösa genom att

smältsäkringarna kyldes då CAFS-skum påfördes.

1 CAFS: Compressed air foam system

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Innehåll

1 Inledning $\ldots$ 1

1. 1 Bakgrund $\ldots$ 1

1. 2 Syfte $\ldots$ 1

1. 3 Frågeställningar $\ldots$ 1

1. 4 Avgränsningar $\ldots$ 1

1. 5 Redovisningsplan $\ldots$ 1

2 Metod $\ldots$ 2

3 Resultat................................................................................................................ 3

1. 1 Beskrivning av olycksplatsen $\ldots$ 3

1. 2 Beskrivning av aktuell busstyp .................................................................................................................................... 3

1. 3 Beskrivning av olycksförloppet $\ldots$ 5

1. 4 Räddningsinsatsens genomförande .................................................................................................................................... 6

1. 5 Konsekvenser av olyckan.................................................................................................................. 10

1. 6 Olycksorsaker 11

1. 7 Förberedelser för räddningsinsats $\ldots$ 12

1. 8 Riskbedömningar och påverkan på säkerhet .................................................................................................................................. 16

4 Diskussion $\ldots$ 18

5 Rekommendationer $\ldots$ 22

1. 1 Vad har gjorts efter händelsen $\ldots$ 23

6Referenser $\ldots$ 24

Bilagor.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

1 Inledning

1. 1 Bakgrund

Tisdagen den 12 juli 2016 cirka klockan 18:00 startade en brand i en gasbuss. Bussen stannade strax efter Gnistängstunneln i södergående riktning. Styrkan från Frölunda var samtidigt på väg på ett automatlarm och passerar därför

bussen i norrgående riktning. Styrkan blev omgående omdirigerad till den

brinnande bussen och var därför framme i ett tidigt skede i händelseförloppet. På platsen konstateras att det var en gasbuss, att det brann genom taket och att samtliga passagerare var utrymda. Styrkan påbörjade omgående ett

släckningsarbete. Klockan 18:46 exploderade en av bussens gastankar.

1. 2 Syfte

Syftet med utredningen är att dokumentera händelseförloppet,

räddningsinsatsens genomförande och de erfarenheter och lärdomar som dras från detta. Detta underlag ska sedan användas till vidareutveckling av

Räddningstjänsten Storgöteborgs (RSG:s) verksamhet och ge fördjupad kunskap inom ämnesområdet för att i en framtid kunna genomföra bättre och säkrare

insatser som en lärande organisation.

1. 3 Frågeställningar

1) Dokumentera händelseförloppet och räddningsinsatsens genomförande. 2) Beskriv aktuell busstyp, konstruktion med gastankar, etc.

3) Undersök behov av vidareutveckling av RSG:s

larmrutiner/insatsplaner/teknikstöd i det tidiga skedet vid denna typ av händelse.

4) Vilka riskbedömningar gjordes och hur påverkade detta säkerheten vid insatsen?

5) Vilka erfarenheter kan dras från denna räddningsinsats för

vidareutveckling av riskbedömningsarbete och arbetssätt vid brand i

gasbussar?

6) Hur ser förberedelserna ut i organisationen med avseende på arbetssätt, dokument och insatsstöd samt hur användes detta under insatsen?

RSG:s personalenhet genomför en arbetsmiljöutredning parallellt med denna

olycksutredning.

1. 4 Avgränsningar

Orsaken till branden (utredning görs av Transdev) och rutiner kopplade till

trafikavstängning av Gnistängstunneln (utredning görs av Trafikverket) ingår ej i denna utredning. Fortlöpande dialog och utbyte av information sker dock med båda dessa externa utredningar.

1. 5 Redovisningsplan

Utredningen ska resultera i en skriftlig rapport till uppdragsgivarna senast den 9 december 2016. Utredningen ska också skickas till MSB och registreras i

sökverktyget Erfaros.

2 Metod

Delar av datainsamlingen (intervjuer) har genomförts gemensamt med

personalenheten. I övrigt har utredarna för arbetsmiljöutredningen samt denna olycksutredning arbetat självständigt med respektive frågeställning.

Analysmetod

 AcciMap metoden, har använts för att kartlägga händelseförloppet samt att koppla ihop bakomliggande styrdokument, utbildningar, lagar samt förordningar som kan ha påverkat utfallet av olyckan.

 STEP metoden, har använts för att kartlägga en tidslinje.

Individuella intervjuer har genomförts följande datum:

2016-07-13: Larmoperatör, larm och ledningscentralen.

2016-07-14: Styrkeledare, Frölunda brandstation.

2016-07-14: Chaufför vattenenhet, Frölunda brandstation.

2016-07-14: Rökdykare 2, Frölunda brandstation.

2016-07-14: Chaufför vattenenhet, Mölndal brandstation.

2016-07-14: Insatsledare.

2016-07-15: Funktionskoordinator (FK), Frölunda brandstation.

2016-07-15: Chaufför räddningsenhet, Frölunda brandstation.

2016-07-15: Rökdykare 1, Frölunda brandstation.

2016-07-15: Medåkare vattenenhet, Frölunda brandstation.

2016-07-15: Larmoperatör, larm och ledningscentralen.

2016-07-18: Stabschef.

Datainsamling och material

 2016-07-14: Platsbesök med representanter Bussbolaget Transdev och busstillverkare Solaris.

 2016-07-21: Möte med representanter från busstillverkare Solaris från Polen, Hexagon Composites Norge, Bussbolaget Transdev.

 2016-08-30: Möte med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (sakkunnig inom tryckkärl och olycksutredningar).

 Händelserapport (2016004769).

 Insamling av bilder från media och operativa bilder.

 Polishelikopter filminspelning.

 Trafikverkets övervakningsfilm.

 Insatsplan Gnistängstunneln.

 Rutinbeskrivning Tunnelrutin (Trafikverket).

 Informationshämtning från liknande händelser (MSB).

 MSB rapport om Gasdrivna fordon – händelser och standarder

(ISBN978-91-7383-671-5).

Referenser redovisas löpande i texten med hänvisningsnummer [nr].

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

3 Resultat

3.1 Beskrivning av olycksplatsen

Olycksplatsen var på Västerleden i Göteborg, cirka 100 meter ifrån södra tunnelmynningen på Gnistängstunneln i södergående körfält.

Gnistängstunneln byggdes 1978 och har en längd på 712 meter.

Konstruktionstypen är Bergtunnel. Tunneln har två separata rör med två körfält i båda körriktningarna. Trafikmängden är cirka 55,000 fordon per dygn och tunneln är klassad för farligt gods, enligt Trafikverket. (Bild 1)

〔图〕RyahaminenGoteborgE45Nya Varvet\n

Bild 1 Aktuell olycksplats. (Källa www.eniro.se)

3.2 Beskrivning av aktuell busstyp

Bussen som började brinna var av märket Solaris och modellen var Urbino 15LE CNG. Bussen tillverkades i Polen 2010, ägdes av Transdev och nyttjades av Västtrafik. Totalt antal passagerare kan i denna modell uppgå till 119 stycken, varav 48 sittande, 70 stående och 1 rullstolsburen. En identisk buss som den brandutsatta visas i Bild 2.

Denna bussmodell är märkt som gasbuss genom texten "Gasbuss" över framdörren (Bild 2) samt över förarens fönster på bussens vänstra sida. Fram, bak samt på passagerardörrarna finns även märkningen $CNG^2$, enligt Bild 3.

〔图〕Gasbuss\n

Bild 2 Bussmodellen är 14,59 meter lång, 2,55 meter bred och 3,40 meter hög. Det finns tre dörrar för på- och avstigning, varav en enkeldörrar (bakre) samt två dubbeldörrar. (Foto Räddningstjänsten Storgöteborg).

〔图〕CNG\n

Bild 3 CNG märkning (Foto Räddningstjänsten Storgöteborg).

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Den aktuella bussmodellen var utrustad med sju gastankar placerade på taket i bussens främre del mellan främre ingången samt mittendörren. Tankarna var placerade tvärs bussens färdriktning. (Bild 4, Bild 5)

〔图〕2\n

Bild 4 Visar en skiss på bussens högra sida i bussens färdriktning.

Tankarna var konstruerade av kompositmaterial, de rymmer 214 liter styck och väger 75 kg tomma. Arbetstrycket i tankarna ligger på 200 bar. Tankarna är testade upp till 300 bar.

Varje tank var utrustad med en magnetventil som styr flödet på gasen. När fordonet görs strömlöst stängs dessa magnetventiler. Detta innebär att varje tank ska betraktas som en separat enhet vid en insats. Varje tank var utrustad med två smältsäkringar som ska tryckavlasta tankarna vid brand.

Antalet tankar, placering, material samt utformningen av smältsäkringar kan variera mellan olika modeller. EU regelverket ECE R110 [27] är styrande för tankarnas utformning. Sverige har inte antagit de frivilliga reglerna om regelbunden kontroll av tankarnas skick.

Gastankarnas smältsäkringar är konstruerade likt ett vanligt sprinklerhuvud för att utlösa vid en specifik temperatur. Utlösningstemperaturen på de aktuella smältsäkringarna var satt till 110 °C.

Detta ventilhus innehåller dels magnetventilen som stänger gasflödet från tanken när strömmen bryts, smältsäkringen som löser ut vid 110 °C samt tömningsröret för evakuering av gas om smältsäkringen löser ut. Den röda pilen visar riktningen på utströmmande gas om smältsäkringen löser. Denna riktning är ca 45° snett ned och bakåt i

〔图〕插图

Bild 5 Visar att varje tank var utrustad med en magnetventil.

〔图〕插图

Bild 6 Visar ventilhuset på en av tankarna.

(foto Räddningstjänsten Storgöteborg)

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

bussens längdriktning. Grovt sett träffar utströmmande gas kanten på bussens tak i riktning mot bussens mittendörr. (Bild 6)

Smältsäkringen på bussens vänstra sida i bussens färdriktning. Denna pekar vinkelrätt ut från bussen. (Bild 7)

〔图〕插图

Bild 7 Smältsäkring, bussens vänstra sida (foto Räddningstjänsten Storgöteborg).

3.3 Beskrivning av olycksförloppet Linjebuss 99 avgick klockan 17:38 enligt tidtabell från Hjalmar Brantingsplats mot Frölunda Torg. (Bild 8)

Busschauffören uppmärksammade inget ovanligt med bussen inför avfärden. Bussföraren hade cirka 20 - 25 passagerare med sig.

Strax innan klockan sex körde bussen in i Gnistängstunneln. Passagerare uppmärksammade då busschauffören att det luktade bränt samt att det kom lite rök från taket vid barnvagnsplatsen, mitt i bussen.

〔图〕E45LassbyLansmanHjalmar BrantingsplatsBiskopsgardenE20OrgryteJohannebergGuldhedensporgKrokslatLangedragDalen ToltorpsMol

Bild 8 Linjekarta (Källa Västtrafik).

Busschauffören uppmärksammade detta och stannade några sekunder i tunneln, för att undersöka vad det kunde vara. Chauffören beslöt att köra ut ur tunneln så snabbt som möjligt, trots att flera passagerare i bussen försökte övertala honom att stanna kvar i tunneln.

Busschauffören ville absolut inte stanna i tunneln för att utrymma bussen. Det skulle vara för stora risker att släppa ut passagerare i den trafikerade tunneln samt att en brand i en tunnel inte skulle vara bra.

När bussen hade kommit ut ur tunneln var klockan 18:01. Busschauffören körde in till vägkanten direkt och stannade. Busschauffören öppnade samtliga dörrar och bussen utrymdes omgående. Passagerarna samlades cirka 50 – 70 meter framför bussen.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Busschauffören stängde av motorn och anropade trafikledningen att det var rökutveckling i bussen. Busschauffören försökte sedan att släcka branden med den tillgängliga handbrandsläckaren (pulversläckare ABC). Branden som var i taket tilltog allt mer trots försöket med handbrandsläckaren. Busschauffören använde en pulversläckare av två som fanns att tillgå i bussen, enligt Transdev utredningsrapport [1].

3.4 Räddningsinsatsens genomförande

Följande beskrivning är en summering av räddningsinsatsens genomförande. Det finns en tidslogg på räddningsinsatsens genomförande samt tillhörande bilder i bilaga 1.

Strax efter bussen stannat passerar Frölundas räddningsenhet i motsatta körfält (norrgående riktning) på väg mot ett automatlarm. Styrkeledaren noterade den rykande bussen och anropade då LC och beskrev vad de sett. Styrkan blev då omdirigerade direkt av LC. En insatsledare (IL) som befann sig i närheten hörde anropet från räddningsenheten. IL gjorde också ett anrop till LC och meddelade att han åker till skadeplatsen.

Vid framkomst fick styrkeledaren (Räddningsledare) information från busschauffören att det inte fanns några passagerare kvar i bussen. Samtliga i räddningsenheten noterade att det var en gasbuss och att det brann genom bussens tak. (Bild 9)

Brandmännen påbörjade omgående en släckinsats. Valda metoder fick begränsad effekt på branden. Känslan var att det var svårt att komma åt branden i innertaket. Ganska snart tog branden fart och det började brinna även inne i bussen.

LC gav förslag till räddningsledaren att stänga av södergående tunnelrör genom Gnistängstunneln. Räddningsledaren tyckte att det var en bra idé. LC kontaktade trafikledningscentralen och de bekräftade att de hade påbörjat avstängning av vägen.

〔图〕55\n

Bild 9 Visar vart branden var vid framkomst.

(Foto Räddningstjänsten Storgöteborg.)

Brandmännen försökte släcka från olika håll för att bättre nå branden. Branden dämpades småningom inne i bussen. Det brann dock fortfarande i bussens innertak. De klättrade upp på taket och gjorde ett hål i takkåpan som täckte gastankarna. Där sprutade de in CAFS. Det blev en god effekt och branden började avta.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Vid en händelse i Holland var det en bussbrand där en säkerhetsventil utlöste och det uppstod en jetflamma på cirka 15 - 20 meter då utströmmande gas antände. Skulle samma scenario ha inträffat på denna händelse skulle fordon som passerade troligtvis ha blivit träffade av en jetflamma. (Bild 10)

〔图〕JettflammaBuss\n

Bild 10 Visar jetflamman från Holland. (Källa YouTube [2])

Insatsledaren (IL) hade

"Hollandscenariot" i sina tankar från en utbildningsdag där denna händelse hade visats. IL blev frustrerad att fordonen körde igenom tunneln, fast de hade påpekat att tunnelröret skulle stängas. Trafikledningscentralen informerade inte IL att de hade tekniska problem med avstängningen. Det tog cirka 25 minuter att stänga av det ena tunnelröret helt för trafikledningscentralen. Över 200 fordon passerade skadeplatsen i gångfart efter räddningstjänstens ankomst, med ett avstånd på cirka 3,5 meter ifrån den brinnande gasbussen. Polisen stängde av motsatta körfält på cirka 10 minuter efter Räddningsledarens (RL) begäran.

Enligt insatsplan Gnistängstunneln finns det ett mynningsskåp vid båda tunnelmynningarna. På insatskortet [3] finns det en beskrivning på mynningsskåpets olika funktioner. Det står inget i insatskortet [3] eller utbildningsmaterialet [4] att Räddningsledaren kan ta över trafikledningscentralens styrning över de brandtekniska installationerna för tunneln. (Det har informerats muntligt att detta kan göras.) Det vill säga att Räddningsledaren själv skulle kunna fälla ner bommarna manuellt. Räddningsledaren öppnade mynningsskåpet, men genom att räddningsledare fick bekräftelse att bommarna skulle fällas och att det inte fanns några teknisi problem gjordes det inga manuella ätgärder.

Det finns olika uppfattningar vad "Akut avstängning" innebär. Räddningstjänsten uppfattning var att bommen fälls direkt även om bommen skulle träffa ett fordon. Trafikledningscentralen har en annan bild i Göteborg. Bommen fälls inte direkt utan en process som ska genomföras tar längre tid än att bommen bara fälls. Trafikverket i Stockholm fäller bommen direkt. Trafikverket i Göteborg har påbörjat ett arbete att se över denna rutin samt vad det tekniska felet berodde på.

Trafikverket påbörjade sin avstängning av Södra tunnelröret genom att ändra de variabla hastighetsskyltarna till avstängt körfält med ett "kryss" i det högra körfältet. I det vänstra körfältet reducerades hastigheten. När trafikanterna kom ur tunneln var de variabla hastighetsskyltarna satta till 70 i båda körfälten. Trafikledningscentralen behöver lägga ut "kryssmarkering" manuellt efter tunneln och detta gjordes inte av okänd anledning

Räddningspersonalen blev oskyddade de första tre minuterna då ena körfältet

inte hade något ”buffertfordon” att ta skydd bakom. När Insatsledaren kom och

gjorde sin fordonsplacering inledningsvis bakom bussen, så fungerade det som en mindre barriär. När vattenenheten kom, gjordes det en fordonsplacering

bakom Insatsledaren, men hade inte fått uppgiften att vara en ”barriär” utan

avvaktade på vad de skulle göra.

När det blev dålig miljö vid tunnelmynningen på grund av rök valde

Insatsledaren och vattenenheten att lämna platsen. Insatsledaren körde fram till mynningsskåpet som var cirka 70 meter framför bussen för att få en bättre

ledningsplats och tog då även över som räddningsledare. Styrkeledaren som var räddningsledare blev sektorchef.

Räddningsenheten behövde vatten och det blev också en anledning till att

vattenenheten flyttade på sig. Nu fanns det ingen barriär kvar som skyddade

personalen som arbetade på vägen.

Chauffören på vattenenheten gjorde sin fordonsplacering väldigt tajt mot

vägräcket. Detta gjordes för att tvinga fordonen att sänka farten genom

skadeplatsen för att inte någon av räddningspersonalen skulle bli påkörda.

Detta ledde till att trafiken stannades upp ytterligare. Det blev trångt för fordon att passera skadeplatsen vilket innebar att exponeringstiden intill den

brinnande gasbussen ökade för de fordonen som passerade.

Trafiken blev ett stresspåslag för räddningsstyrkan. Målet med insatsen var att branden skulle släckas så att det inte kom mer rök mot tunneln samt att en

jetflamma inte skulle uppstå på vänster sida i bussens färdriktning och träffa de fordon som passerade. Att spärra av vägen helt, med exempelvis vattenenheten, gjordes inte då räddningsledaren fick bekräftelse att bommen skulle fällas.

Vid intervjuerna framkom det att flera i räddningspersonalen hade

uppfattningen att säkerhetsventilerna alltid är på vänster sida i bussens

färdriktning. Trafiken passerade på denna sida i cirka 25 minuter efter

räddningstjänstens framkomst.

Bussens konstruktion gjorde det svårt att nå branden. Genom att det var

cellplastisolering mellan innertak och yttertak så droppade smält cellplast ner

in i kupén som i sin tur spred branden vidare.

Det gjordes släckförsök genom att gå högre upp i sluttningen bredvid bussen.

Brandmännen gjorde även släckförsök uppe på bussens tak, totalt fyra gånger

under insatsen. Vid sista släckförsöket på taket bedömde sektorchefen att

arbetet på bussens tak inte var säkert och beordrade ner brandmannen. Detta

skedde fyra minuter innan en av bussens gastankar exploderade.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Att kunna nå gastankarna under pågående brand är svårt då berörd bussmodell har satt fast takkåpan med fyra stycken bultar, enligt bilden nedan (Bild 11).

〔图〕插图

Bild 11 Visar kåpans bultfäste på berörd bussmodell.

När räddningsledaren upplevde att branden var under kontroll kom samtidigt representanter från bussbolaget fram till skadeplatsen. Strax där efter (klockan 18:44) gick några av dem fram till bussen för att stänga av gasen till motorutrymmet. När både personal från räddningsstyrkan och bussbolaget stod bredvid bussen (klockan 18:46), exploderade en av gastankarna. Det vill säga 38 minuter efter räddningstjänstens framkomst.

Vid explosionen åkte en gastank rakt ner i bussen. En flög upp i luften och landade mellan vägräcken. Den tredje landade i slänten bredvid bussen där personerna stod. Denna gastank läckte även ut gas. Två brandmän blev skadade. De blev omhändertagna och transporterades med ambulans till sjukhus. (Läs 3.5 Konsekvenser av olyckan)

Troligtvis blev effekten av tryckvågen att branden slocknade. Efter att ha stämt av skadeläget på personalen, påbörjades kylning på gastankarna. Detta utfördes från en vattenkanon.

Polisens helikopter hjälpte till med en avancerad kamerautrustning, både högupplöst zoom och värmedekterande kamera. Polishelikoptern kunde lokalisera resterande gastankar. (Bild 12)

〔图〕RaddningsenhetPolisVattenenhetGastankarLinjebuss 99\n

Bild 12 Visar en översiktsbild över skadeplastområdet

Kylningen pågick i 20 minuter, sedan blev det ett uppehåll på 45 minuter då

grovslang fick dras cirka 400 meter till en brandpost på Fågelvägen.

Superbrandposten som fanns bredvid skadeplatsen fick de inte ut något vatten ifrån. De saknade koppling (övergångslock från 110 mm till 76mm) för att fästa grovslangen. De fick även information av trafikledningscentralen att det inte

fanns något tryck i vattenledningen till superbrandposten. Det visade sig i

efterhand att det fanns tillräckligt med tryck för att få en god vattenförsörjning. Det fanns en brandpost i tunnelmynningen som inte nyttjades på grund av att

de inte ville passera bussen. Kylningen påbörjades igen och höll på i cirka 35

minuter till innan kylningen av gastankarna avslutades helt.

Räddningsledaren kunde se polishelikopterns bilder att de övriga fyra

gastankarna var svagt värmepåverkade. Då risken för explosion ansågs låg,

skickade räddningsledaren fram bärgningspersonal för att bedöma möjligheten att bärga bort bussen, vilket visade sig vara görligt.

Räddningsledaren tillkallade ett möte med polisen, bärgare, trafikledare från

Västtrafik samt servicechefen från bussbolaget för att få garantier att bussen

kunde bärgas på ett tillfredsställande sätt till bussgaraget på Deltavägen i

Göteborg. Efter att räddningsledaren hade fått de garantier som eftersöktes

påbörjades bärgning, med tydliga order om att förvara bussen och gastankarna utomhus samt att det skulle bevakas.

Räddningsledaren avslutade räddningstjänst klockan 22:00. Bussen bärgades

klockan 22:35 från platsen.

1. 5 Konsekvenser av olyckan

Vid händelsen skadades ingen passagerare i bussen. Dock skadade sig två

brandmän lindrigt vid släckningsarbetet då en av bussens gastankar

exploderade. Båda brandmännen fick färdas med ambulans till sjukhus för vård.

En av brandmännen skadas av en tryckvåg som uppstod då gastanken

exploderade. Den andra brandmannen skadade sig i samband med flykt för att

ta skydd bakom en brandbil. Brandmannen sprang emot ett utdragsskåp på

brandbilen, varvid han faller till marken och skadar sig i bakhuvudet samt i ena foten.

Brandmännen som blev utsatt för tryckvågen kunde lämna sjukhuset samma

dag medans den andra brandmannen fick ligga kvar på sjukhuset över natten

för observation. Genom att detta klassas som en arbetsplatsolycka så görs det

även en arbetsmiljöutredning samtidigt som denna utredning.

Det har framkommit att explosionen skapat oro hos närboende eftersom de

saknade information om orsaken till explosionen. Polisen presstalesman samt

räddningstjänstens stabschef blev intervjuade av olika nyhetstidningar om

händelsen. Räddningstjänsten Storgöteborg gjorde ingen ”pressmeddelande” på

denna händelse.

Enligt Transved utredningsrapport [1] så fick bussen omfattande skador av

branden. Sammantaget blev bussen totalförstörd med undantag att delar från, motor, växellåda och drivlina kunde återvinnas.

Konsekvenser av avstängning av transportled har inte utretts.

1. 6 Olycksorsaker

Brandorsaken var enligt Transdev:s utredning [1] ett elfel i bussens innertak.

Detta elfel har orsakat en brand i innertakets cellplastisolering.

Hexagon Composites AS som tillverkade tankarna har utvärderat skicket på

samtliga gastankar. Vid denna utvärdering konstaterades att det är bara den

bakre tanken (närmast mittendörren) som har exploderat. Nästkommande två tankar har skadats vid explosionen och på grund av tryckvågen slitits loss från

sina infästningar och lämnat bussen. Detta har även medfört att dessa två tankar har fått skador på ventilhusen vilket har lett till ett läckage av gas. Vid testerna genomfördes även provtryckning av respektive tank vilket visade på ett visst

läckage av gas.

Hexagon som tillverkar tankarna har i efterhand låtit Emer (tillverkaren av

smältsäkringarna) testa smältsäkringar från bussen. Emer har då säkerställt att testade smältsäkringar var hela samt att de vid testerna löste enligt de

temperaturkrav som finns på smältsäkringarna. Enligt uppgift från Hexagon [6] har inte alla smältsäkringar testats.

Det är viktigt att poängtera att följande resonemang är att beakta som troliga

orsaker till den inträffade explosionen. Det som ligger till grund för

resonemanget är den fakta som inkommit i form av Trafikverkets

övervakningsfilm från händelsen, intervjuer med RSG:s räddningspersonal,

genomförd inspektion av gastankarna samt information från tillverkaren av

gastankarna (Hexagon Composites AS).

De troliga orsakerna till att en av bussens gastankar exploderade under insatsen var följande:

 Genom valda släckmetoder har gastankarnas smältsäkringar kylts med skum och på så vis aldrig nått aktiveringstemperaturen på 110 ˚C.

 Gastankarna blev påverkade av branden vilket har lett till försvagningar i tankens kompositmaterial (mantel).

 En pågående brand som kontinuerligt försvagar gastankens mantel.

Denna brand består troligtvis av brinnande gas som läcker genom

kompositmanteln.

 Kombinationen av att smältsäkringarna kylts, att gastankens mantel försvagats av pågående brand samt det höga trycket i gastanken har lett till ett explosionsliknande förlopp när tanken brister.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Fakta som går att knyta an till den inträffad explosion är följande:

Under insatsen har ett CAFS-spett använts för att skumfylla utrymmet där gastankarna låg.

Inspektionen av gastankarna som Hexagon Composites AS [6] genomfört visar på en kraftig värmepåverkan på tre av gastankarna. De gastankar som var värmepåverkade var de tre som låg närmast branden, tank 1, 2 och 3. (Bild 13)

Brandskadorna är på gastankarnas övre halvor, samt på deras högra sida, i bussens färdriktning. I området runt smältsäkringarna syns begränsade skador till följd av värme. Gastankarna 5, 6 och 7 var opåverkade och rena, det vill säga ej sotiga. Detta tyder på att påfört skum har täckt hela tankarna. (Bild 14)

Vid besiktningen av Hexagon [6] genomfördes trycktester av gastank nummer två. Detta trycktest påvisade ett läckage av gas genom manteln på grund av de skador gastanken fått till följd av värmepåverkan. (Bild 15)

〔图〕Gastankar00®Bussens fardriktning\n 〔图〕插图

Bild 13 Visar skiss på gastankarnas placering samt brandens startplats.

〔图〕21nkaNumrering av gasta356Fardriktning\n

Bild 14 Visar gastankarna nummer 7,6 och 5 är opåverkade och rena efter branden. (Foto Hexagon)

〔图〕插图

Bild 15 Visar gastank nummer två. (Foto Räddningstjänsten Storgöteborg)

3.7 Förberedelser för räddningsinsats

RSG har samlat styrande rutiner, instruktioner och planer i "verksamhetshandboken" och därigenom gjort dokumentationen tillgänglig för all personal. Den styrande dokumentationen utrycker bl.a. förväntningar på organisationen vid räddningsinsatser och på funktionerna styrkeledare, insatsledare, insatschef och stabschef gällande insatsledning. RSG har ingen specifik insatsvägledning för hantering av räddningsinsatser då metangasdrivna fordon är inblandade. Däremot finns en särskild instruktion för hantering av räddningsinsatser då acetylengasflaskor är inblandade [7] samt insatsvägledningspärmen för CBRNE [8].

CBRNE-pärmen [8] är däremot inte upptagen i verksamhetshandboken. Istället är den utdelad i tryckta exemplar till alla stationer för att finnas tillgänglig i

räddningsenheter (RE). Dessa instruktioner är endast i vissa delar användbara vid räddningsinsatser med fordonsgastankar och ger ingen vägledning kring de tekniska systemen förknippade med fordonsgastankar eller de specifika

riskerna.

För insatser i tunnlar finns både en larmplan [14] samt en specifik insatsplan [3] för Gnistängstunneln.

I instruktionerna för introduktion till styrkeledare [9], insatsledare [10],

insatschef [11] och stabschef [12] har RSG utryckt vilka förväntningar

organisationen ställer på dessa.

 För styrkeledare [9] uttrycks ingen generell förväntan att känna till

operativt styrande dokument förutom tre specifika instruktioner,

enheter under utryckning, radiotrafik samt räddningsledare. Hantering

av brandfarlig gas eller tryckkärl nämns inte. I introduktionen ingår en

timme utbildning som syftar till att skapa förståelse för larmplaner.

 För insatsledare [10] uttrycks en generell förväntan att ha god kunskap i operativa instruktioner och larmplaner. Instruktionen acetylengasflaskor nämns specifikt. Dessutom ska insatsledaren ha insikt i hantering och

läsning av insatsplaner.

 För insatschef [11] utrycks en förväntan på taktik, ledning och juridik kopplat till en lista med typhändelser, däribland insats i tunnlar och

brand i gasflaskor. Dessutom nämns som litteraturstudier ”Skydd och

insatser vid gasolyckor”, SP 1994:57 samt ”Utbildningspaket om

naturgasbussar” (internt) bland flera.

 För stabschef [12] uttrycks en förväntan att själv kunna göra taktiska bedömningar och bland flera scenarier nämns specifikt brand med

gasflaskor. Fokus från stabschefer är i detta avseende kopplat till att

hantera en eventuell begäran om skyttar från SÄRF, både praktiskt och

avtalsmässigt. I instruktionens anges litteratur som bör ingå i

introduktionen och där listas bl.a. larmplaner, aktuella instruktioner och åtgärdsplaner och enheternas förmåga

I dokumentationen enheternas förmåga beskrivs förväntningar på respektive

enhet uppdelat på typhändelser. Dokumentationen är detaljerad med mätbara

mål. Den innehåller beskrivningar med tillhörande övningar och övningsplaner. Relevanta typhändelser är i detta fall Olycka med farliga ämnen CBRN [17],

Trafikolycka [18] och Brand i brandfarliga vätska eller gas” [19].

Samtlig dokumentation kring enheternas förmåga finns i ”Verksamhetsboken”, samt på den lokala ”Insidan” under fliken internutbildning. Kvalitetsgranskade övningar ska finnas i verksamhetsstödet Daedalos. I Styrdokument för övning

[16] med tillhörande bilaga [13] anges förväntningar på vilka övningar som ska

genomföras och med vilka intervall. Övningar delas in i styrande övningar

(”skall”‐övningar), tematiska centrala övningar (UA:s enhetsövningar,

flerenhetsövningar etc.) och generella övningsmoment (vägledning för ”bör”‐

övningar under lokalt ansvar). Bilaga 1 [13] anger i en matris intervall för

genomförande av styrande övningar i en femårscykel. För de aktuella

typhändelserna saknas relevanta kvalitetsgranskade övningar.

 Enhetens förmåga ”Trafikolycka” [18] har kvalitetssäkrade övningar i Daedalos. Däremot ingår ingen övning som omfattar alternativa

bränslen. Följande förväntningar ligger på enheterna vid trafikolycka:

 RE Trafikolycka, nivå 1: ”Grundläggande kunskap om

räddningsinsatser mot fordon med alternativa drivmedel, eldrift eller hybridfordon. Nyttja fläkt för att styra rökspridning.” och

”Stabilisering/säkring av fordon”

 RE Trafikolycka, nivå 3: ”Vara väl förtrogna med IT-stöd för

fordonsrelaterad räddningsinformation, t.ex. CRS – Crash

Recovery System i syfte att ta fram information för hybridfordon och fordon med alternativa bränslen.” Värt att notera är att RSG i dagsläget inte har CRS eller annat motsvarande system. Det pågår ett arbete att införa ett system på räddningstjänstens

ledningscentral.

 Bära varselväst vid trafikolycka. Nämns i RSG:s

kvalitetsgranskade övning 4108 [29].

 Enhetens förmåga ”Olycka med farliga ämnen CBRN” [17] saknar

kvalitetsgranskade övningar. I listan över övningar står ”Inleda CBRNEinsats” [13] vilken ska genomföras 2ggr/år. Pärmen ”Inleda insatser med farliga ämnen CBRNE” [8] borde här kunna användas som en grund för

genomförande av övning.

 Enhetens förmåga ”Brand i brandfarliga vätska eller gas” [19] saknar kvalitetsgranskade övningar.

Tanken är att styrkeledaren ska kunna gå in i Daedalos och hämta de

kvalitetssäkrade övningarna och öva med sitt arbetslag. Sedan ska

styrkeledaren notera vilka som har utfört övningen. Rent tekniskt går det att

göra uppföljning i Daedalos. Styrkeledaren behöver notera vilket

övningsnummer som är utfört. Om detta görs går det att kvalitetssäkra för

närmaste chef att personalen har gjort de styrande övningarna. Utredningen har inte funnit att organisationen har gjort uppföljning över enheternas

genomförda, styrande övningar.

För insats i tunnlar finns Larmplan 1 ”TUNNLAR - brand eller annat nödläge”

[14] och tunnelspecifika insatsplaner. Syftet med larmplanen är att larma

tillräckligt med resurser och vidta andra åtgärder för att möjliggöra effektiva

räddningsinsatser i tunnlar. Syftet med insatsplanen [3] är att vägleda

räddningspersonalen i att hantera de tekniska system som finns inbyggda i

tunneln. Det handlar alltså till viss del om en i förväg planerad taktik samt en

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

styrning i att säkerställa tillräckliga resurser. Larmlanen användes inte vid händelsen.

För insatser med farliga ämnen finns Larmplan 20 " OLYCKA MED FARLIGA ÄMNEN (CBRN)" [15]. Larmplanen syftar till att möjliggöra effektiva och säkra räddningsinsatser vid händelser med farliga ämnen. Eftersom larmplanen dimensioneras för alla typer av ämnen är vissa resurser enligt larmplanen onödiga för denna typ av händelse, t.ex. saneringsresurs. Larmplanen innehåller uppgifter om externt expertstöd. För brandfarlig gas listas bland flera Gasjouren (Gbg Energi) och Gasakuten (Gasol). Larmplanen användes inte vid händelsen.

På varje räddningsenhet finns insatsstöd i form av pärmen "Inleda insatser med farliga ämnen CBRNE" [8]. Den innehåller checklistor och vägledning som bl.a. syftar till att första insatserna ska genomföras med beaktande av risker för egen personal. Första uppslaget innehåller en generell uppmaning att göra fordonsplacering 300 meter från olyckan, om det farliga ämnet är en gas. Under flik 4, Åtgärder på skadeplats, finns två checklistor, en för "Först på plats" och en för "Fortsatt insats". (Bild 16)

Under livräddning anges att livräddande åtgärder kan göras i skyddsnivån larmkläder och andningsskydd i de flesta situationer, dock "...ej...vid brand i explosiva ämnen med risk för massexplosion...".

〔图〕Inleda insatser medfarligaamnenCBRNE\n

Bild 16 Visar framsidan på insatsstödet.

Under identifiera faror och riskområde uppmanas att söka stöd i annat beslutsstöd samt att arbeta med marginaler – ”vid osäkerhet agera som om ämnet är farligt”

Under fortsatt insats listas bl.a. att skyddsutrustning ska fastställas och tändkällor undanröjas.

Under Flik 12 "Åtgårdskort ämnesklasser" och under klass 2, brandfarliga gaser, finns dels ett åtgårdskort för brandfarliga gaser generellt men också ett åtgårdskort specifikt för gasflaskor. Båda anger riskområde till lägst 300 meter. Risker som anges för gasflaskor är tryckvåg och splitter. Under åtgårder på skadeplats listas två inriktningar: passiv och aktiv insats. Vid passiv insats kyls flaskorna från skyddad plats till de är kalla och vid aktiv insats flyttas flaskorna till säker plats, alternativt punkteras genom beskjutning.

1. 8 Riskbedömningar och påverkan på säkerhet

Följande dokumentation fanns tillgängligt som stöd vid riskbedömningar vid

denna typ av händelse:

 Säkring av arbete på väg [21]. Instruktionen bygger på att utlarmning sker enligt larmplan 23 Trafikolycka [22]. Utlarmning skedde inte enligt larmplan 23 och av den anledningen saknades resurser att vidta

säkerhetshöjande åtgärder enligt instruktionen. Dessutom fanns

tunnelns tekniska system med tillgång till varningsskyltar och bommar

vilket kan utgöra en ersättning för flera av instruktionens arbetsmoment.

Följande arbetsmoment följer av instruktionen Säkring av arbete på väg

[21]:

 Initialt helt avstängd väg. Detta genomfördes ej med egna fordon. Däremot begärdes helt avstängt tunnelrör vilket skulle fått

samma effekt om det hade genomförts direkt.

 Förfaringssätt med två tunga fordon som stannar och blockerar båda körriktningens filer så att varningstält kan placeras ut i

säkerhet. Detta genomfördes ej. Första enhet körde förbi olyckan och stannar efter bussen. IL samt Vattenenhet placeras framför

olyckan då de anländer men flyttas senare pga. röken från

branden samt att IL ville ha en bättre ledningsplats och att

räddningsenheten behövde vatten från vattenenheten.

 Trafiken varnas med hjälp av varningstält med blinkande gula lampor. Detta genomfördes ej. Två varningstält placerades ut,

men utan lampor. Värt att nämna är att instruktionen även anger att varningsbloss ska användas. Vid händelser med risk för

utströmmande, brandfarlig gas är ett varningsbloss en tändkälla

som inte är önskvärd.

 Pärmen ”Inleda insatser med farliga ämnen CBRNE” [8]. Pärmen ska

finnas på varje Räddningsenhet inom RSG.

 Fordonsplacering enligt pärmen bör vara 300 meter från olyckan. Räddningsenhetens fordonsplacering var under hela insatsen

cirka 17 meter från bussen.

 Pärmen listar uppgifterna för första anlända resurs. Utöver

livräddande åtgärder ska första anlända enhet utrymma och

spärra av. Vid insatsen fortsätter första enhet med släckning och

kylning. Med en nivåindelning enligt pärmen stimuleras till nya

och uppdaterade riskbedömningar.

 Pärmen uppmanar att hantera ett ämne som farligt om osäkerhet råder. Vid insatsen saknades kunskap om riskerna med

punktuppvärmning av tankarna och att tankarna inte är säkrade

mot för högt tryck.

 Enligt pärmen ska skyddsutrustning fastställas samt tändkällor undanröjas. Personlig skyddsutrustning saknades hos flera

personer som rörde sig i bussens absoluta närhet, bl.a.

busschaufför. Några minuter efter räddningstjänstens framkomst

blev bussen strömlös, troligtvis p.g.a. branden. Inom 20 meter

från bussen stod räddningsenhet och vattenenhet med motorn

igång och utgjorde därigenom tändkälla.

 I pärmens åtgärdskort för gasflaskor anges riskerna tryckvåg och splitter. Riskområde anges till 300 meter. Vid hela insatsen hölls inget riskområde kopplat till tryckvåg och splitter.

 Räddningsinsats där acetylengasflaskor är inblandade [7]. Instruktionen är inte upprättad för att använda vid händelser med gasdrivna fordon.

Däremot kan vägledning för riskområden hämtas från denna instruktion. Angående konsekvenser av flasksprängning anger instruktionen:

 10 meter risk för tryckskador

 25 meter risk för brännskador

 300 meter risk för splitterskador

Instruktionens checklista har två punkter markerade med fet stil

 Risker för personalen ska vara rimliga med hänsyn till vad som står att uppnå med insatsen.

 Enstaka personer vistas så kort tid som möjligt vid flaskan.

Bedömningen initialt var att gastankarna inte var direkt påverkade av branden. Riskbedömningen blev därför att arbete intill och på bussen var möjlig. Efter att IL kom fram till platsen bedömdes risken för jetflamma på bussens vänstra sida i bussens färdriktning som den dominerande risken och därför fokuserades

arbetet på att minska exponeringen av trafikanter bredvid bussen.

Brandmännen arbetade på bussens vänstra sida, även om det uttalades som en risk att jetflamman skulle komma på bussens vänstra sida. Under den tid då

gastankarna var direkt utsatta för brand agerade personalen utan hänsyn till

risken för explosion. Cirka 34 minuter efter framkomst omvärderades

riskbedömningen och det ansågs inte längre vara säkert att arbeta på bussens

tak. 4 minuter senare exploderade en av tankarna på taket.

Två felaktiga bedömningar gjordes som hade stor betydelse för

riskbedömningen: Att gastankarna var säkrade mot övertryck och att eventuella jetflammor endast skulle riktats mot ett håll. Båda dessa bedömningar kräver

kunskap om bussens tekniska system. RSG har ingen specifik insatsvägledning att använda vid brand i gasdrivet fordon som skulle kunnat underlätta denna

bedömning. RSG har genomfört en 1-timmes utbildning kring gasbussar på

styrkeledarträff 2014. Uppföljningsutbildning har inte genomförts och därför

har inte all personal i ledningsfunktionerna genomgått utbildningen samt det

saknas dokumentation vilka som har genomfört utbildningen.

4 Diskussion

Olyckor med metangasdrivna bussar är inte ovanliga. Många kör i linjetrafik

inom RSG:s område och de är inblandade i trafikolyckor och bränder som alla

andra fordon. Däremot är kärlsprängning ovanlig som konsekvens och få inom räddningstjänsten har personlig erfarenhet från liknande händelser. Enligt

Sveriges Bussföretag 2016 [23] svarade över 90 % av svenska räddningstjänster att de inte har tillräckliga kunskaper för denna typ av händelse. Flera

utredningar som exempelvis Brand i biogasbussar Helsingborg 2012 [24],

Statens Haverikommission Slutrapport RO 2013:01[25], Klaratunneln 2013

[26], MSB Gasdrivna fordon händelser och standarder [27] och Fire risks related to the use of CNG buses [28] pekar också på att området är säkerhetsmässigt

underreglerat och att räddningstjänster har mycket svåra förutsättningar att

bedriva räddningsinsatser, särskilt på grund av risken för explosion.

För allvarliga och ovanliga scenarier som detta behöver organisationen ha

arbetssätt som skapar förutsättningar att agera med marginaler mot en osäker händelseutveckling. Det behöver finnas resurser och kompetens i tillräcklig

omfattning för att skapa handlingsutrymme och kraft att utvärdera olika

handlingsalternativ. Till viss del kan en larmplan bidra till att

resurstilldelningen blir tillräcklig under etableringsfasen. Till viss del kan

insatsvägledning och beskrivningar av komplexa system bidra till mer korrekta bedömningar och bättre val av taktik och metod. Även snabb tillgång till

expertstöd kan bidra till detta. Det är också viktigt att tidigt identifiera

bränsletyp för att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Detta behöver göras redan vid inkommande larm i intervjufasen.

Räddningstjänsten står regelbundet inför nya scenarier; en olycka ingen hade

kunnat föreställa sig. Lyckligtvis innehåller många av dessa olyckor endast

begränsade risker för egen personal. Det är kombinationen av okända och stora risker som blir extra svår att hantera i en räddningsinsats. Personalen som

hanterar en sådan händelse behöver vara tillräckligt utbildad och övad i

problemlösning för att analytiskt angripa ett för alla nytt scenario, men som i

vissa delar liknar tidigare hanterade scenarier. Mängdövning på kända scenarier kan då skapa en falsk trygghet att falla tillbaka på. Vid denna insats har

personalen delvis missbedömt riskerna och valt taktik och metod från tidigare

bränder. Detta har bidragit till att personer som vistades i närområdet utsattes risker. Bedömningen försvåras alltså på grund av att olyckan liknar tidigare

bussbränder men innehåller en allvarlig och tekniskt svårhanterad risk.

Händelsen kan jämföras med en farligt-gods-skyltad lastbil med sju gasflaskor i lasten. Om den hade börjat brinna skulle troligtvis utlarmade resurser, taktik

och riskbedömningar blivit annorlunda.

Senaste årens utbildningar och utveckling inom RSG har till stor del fokuserat

på att använda ny teknik och nya metoder, men på välkända scenarier. Exempel på detta är att använda CAFS för att släcka bränder i dolda och svårnådda delar inuti konstruktioner i byggnader. Ett annat exempel är säkerhet vid arbete på

väg som fokuserar på att minska risken att bli påkörd vid räddningsinsatser på våra trafikleder. Våra ledningsfunktioner borde i högre utsträckning än idag

övas mot scenarier som ställer högre krav på analytiskt problemlösande.

Generellt är händelser med farliga ämnen av den typen och tjänar därför som

bra övningsscenarier.

Enheternas förmåga [16] utgör ett system för kvalitetssäkring och uppföljning. Strukturen för detta system finns på plats men genom att övningar saknas,

fungerar inte systemet som det är tänkt. Organisationen ställer förväntningar på enhetsnivå att upprätthålla kompetensen inom angivna områden men

tillhandahåller inte medlen för att det ska bli möjligt att genomföra. Systemet

medger även dokumentation och uppföljning. Dokumentationen brister idag

och av den anledningen har organisationen ingen rättvisande bild av

kompetensläget på enhetsnivå. Ledningsenheter ingår inte i detta system varför uppföljning av kompetensnivån på dessa blir svår att genomföra.

Taktik och metodval har inte valts med hänsyn till den osäkra riskbilden eller

enligt tillgängligt insatsstöd för farliga ämnen. En avvägning mellan de värden

som stod att rädda och riskerna förknippade med en aktiv insats borde lett till

beslut om en passiv insats med avspärrning och utrymning av riskområdet. För att göra korrekta bedömningar krävs kunskap och utbildning kring riskerna

samt insatsstöd att använda i en stressad situation. Dessutom är

ledningsfunktionernas analytiska kompetens avgörande för att kunna göra

välavvägda riskbedömningar. Från ett Youtube-klipp [31] framgår det att

styrkan omedelbart påbörjar slangutläggning och räddningsledaren mister

därigenom valmöjligheten till taktiskt plan i inledningen av insatsen.

En grundläggande tanke kring riskbedömningar vid räddningsinsats är att varje tillkommande enhet eller ledningsfunktion omvärderar gjord riskbedömning.

Vid denna händelse kom de två ledningsfunktionerna (StL och IL) ungefär

samtidigt till platsen och nästa ledningsfunktion kom först efter att tanken

exploderat, cirka 50 minuter efter larm. Därigenom uteblev den naturliga

omvärdering av mål, inriktning och riskbedömning som följer med att en högre ledningsfunktion tar över ledningen av insatsen. Vid denna händelse hade det

möjligtvis haft betydelse för utfallet om förstärkningar kommit i ett tidigare

skede. Användandet av någon av larmplanerna 1 eller 20 [14] [15] skulle

inneburit att resurser kommit tidigare till platsen. Särskilt användbara

kompetenser för att omvärdera riskbedömning hade vid denna händelse varit

Insatschef/Stabsenhet och Styrkeledare från någon av Nivå 3-stationerna3 för

farliga ämnen. Även den andra tjänstgörande Insatsledare skulle kunnat nyttjas för riskbedömningar och för att bevaka säkerheten på skadeplatsen.

Förutsättningarna att bedriva en säker räddningsinsats var i denna insats

relativt gynnsamma. Bussen stod så till att den på ett säkert sätt skulle kunna

brinna ut, även om en tank skulle explodera. Flera scenarier är tänkbara med

sämre förutsättningar. Det som ligger närmast till hands är att tänka sig att

busschauffören hade stannat kvar i Gnistängstunneln och utrymt bussen där.

Riskerna förknippade med brandutsatta gastankar, gående personer och andra fordon inuti tunneln hade varit mycket stora och de taktiska valmöjligheterna

färre och med större risker för personalen.

3 Enligt Enhetens förmåga, RE farliga ämnen, Nivå 3.

Ett scenario med brinnande gasbuss intill exempelvis en samlingslokal är en

annan problematik. Eftersom säkerhetsventilernas riktning varierar blir

konsekvensen av en jetflamma osäker och vald taktik måste ta höjd för värsta

tänkbara scenario. Dessutom kan en räddningsledare behöva fatta ett svårt

beslut mellan passiv och aktiv insats då risken för egen personal vid en

eventuell tankexplosion måste vägas mot vad som står att rädda med en aktiv

insats.

I detta fall bedömdes bussen som säker efter kylningen och bogserades från

platsen till Deltavägen. Som underlag till denna bedömning nyttjades IR-bilder från polisens helikopter. Det visade sig vara värdefull information och gav

räddningsledningen både en översiktsbild av olyckan och samtidigt detaljerade bilder på gastankarna och deras tillstånd.

Det visade sig i efterhand att kvarvarande tankar på bussens tak var skadade

och att infästningen i konstruktionen skadats så pass att risken var

överhängande att tappa tankar under bogseringen.

RSG har avtal med Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) om

beskjutning av gastankar [30]. Denna resurs kontaktades aldrig under eller efter pågående insats. Punktering genom skjutning hade kunnat vara en metod för att tömma tankarna och därigenom få en säker hantering av efterarbetet, bl.a.

bogsering.

Om branden inte går att bekämpa effektivt eller om gastankarna är

brandpåverkade är det bättre ur arbetsmiljösynpunkt att genomföra en passiv insats och låta säkerhetsventilerna lösa ut. Då information om bussens

konstruktion inte finns tillgänglig är det omöjligt att säkerställa att samtliga

säkerhetsventiler har löst ut vilket innebär att någon tank kan vara nära att

explodera. Detta är en överhängande risk och val av metod bör alltid

kompletteras med tömning av tankarna. Två tänkbara metoder finns för

nödtömning, punktering genom skjutning eller avfackling. Flera fysiska

förutsättningar måste vara uppfyllda för att punktering genom skjutning ska

vara möjlig, varav en är att tankarna måste vara synliga utan takkåpa. Vad gäller avfackling saknas idag tekniska möjligheter för att genomföra detta fältmässigt.

Säkerhetsventilerna på just denna buss pekade snett neråt på höger sida och

rakt ut på vänster sida. Detta går inte att utläsa eftersom gastankarna är täckta av en kåpa. Utformningen skiljer sig dessutom åt mellan olika bussmodeller.

Detta innebär att riskområdet till följd av en jetflamma sträcker sig i alla

riktningar.

Som tidigare beskrivits är gastankarna utrustade med smältsäkringar som skall

lösa ut vid en temperatur av 110 ˚C. Enligt tanktillverkaren Hexagon finns det en

teoretisk risk att gastankarna kan explodera till följd av en brand även med fullt fungerande (ej kylda) smältsäkringar. Denna risk baseras på att en begränsad

låga som träffar en gastank kan skapa en försvagning av kompositmaterialet

som leder till att gastanken brister på grund av det höga trycket i tanken. Detta kan ske innan smältsäkringarna hinner lösa ut. En av anledningarna till att

denna försvagning kan ske så fort beror på att gastankarna är byggda i ett

kompositmaterial som är dåligt på att leda vidare värmen. En följdeffekt på

grund av detta är att ingen värme leds till smältsäkringen så att den uppnår 110 ˚C. En värmepåverkad ståltank hade ganska omgående blivit så pass varm att

även smältsäkringarna hade nått en hög temperatur och då kunnat lösa ut.

Risken med detta är således att gastankar som utsatts för en låga riskerar att

explodera innan smältsäkringen hinner lösa ut och tryckavlasta gastanken.

Enligt Hexagon kan denna typ av explosion ske redan efter ett fåtal minuters

direktpåverkan av en låga.

Under insatsen arbetade brandmän uppe på busstaket vid fyra tillfällen. Vid det sista tillfället beordrades brandmannen att klättra ned från taket på grund av att det inte bedömdes som en säker arbetsmiljö. Detta skedde bara fyra minuter

innan explosionen. Att klättra upp på busstaket var ett stort risktagande då de

värmepåverkade gastankarna riskerade att explodera. Denna arbetsposition på busstaket innebar att brandmannen var helt oskyddad för tryckvåg, gastankar

som flög iväg samt splitter.

Vid denna händelse exploderar tank nummer 1 och tank 2 och 3 slets loss från

sina fästen och flög iväg. Det gasmoln som bildas från dessa tankar antände

aldrig. Hade detta gasmoln antänts hade skadeläget på personerna i bussens

närhet troligtvis blivit ännu värre. Det fanns tändkällor i bussens närhet, samt

pågående brand i bussen, som hade kunnat antända gasen, men detta skedde

aldrig.

Denna insats gällde en brand i en CNG buss. Fordon med andra alternativa

bränslesystem är idag i drift inom RSG:s område. Kunskapsläget hos RSG:s befäl behöver höjas beträffande alternativa bränslen som idag är i trafik. En

omvärldsbevakning behöver kontinuerligt göras för att följa utvecklingen av nya fordonstyper som är på ingång.

RSG:s möjligheter att direkt påverka regelverk och standarder för utformning av gasdrivna fordon är begränsad. Regelverk som gäller gasdrivna fordon är

internationella. Däremot har RSG en god möjlighet att skapa opinion i frågan

och därigenom påverka både industrin och beslutsfattare. Standarder som

skapar förutsägbarhet ger mycket större möjligheter att planera taktik och

metod för bränder i gasdrivna fordon. Därigenom skulle RSG kunna minska

konsekvenserna och kostnaderna för samhället genom att med vetskap om

riskerna, agera mer offensivt och t.ex. korta ner tiden för avstängda

transportleder.

5 Rekommendationer

 Utveckla RSG:s bedömningsarbete vid räddningsinsatser med okända fysiska och kemiska risker (t.ex. genom att ta fram ett standardiserat

arbetssätt). Bedömningar och skyddsåtgärder bör initialt utgå från den

högsta risken då osäkerhet råder. Genom informationssökning kan olika risker därefter stegvis uteslutas och skyddsåtgärder minskas.

 Genomför ledningsövningar och öva komplexa scenarier i större

utsträckning än idag. Detta för att öka ledningsfunktionernas förmåga till analytiskt problemlösande. Öva specifikt riskbedömning kopplat till

insatsledning.

 Ta fram insatsvägledning för fordon med alternativa bränslen.

 Arbeta fram ett utbildnings- och övningspaket kring fordon med

alternativa bränslen. Detta ska då innehålla fakta om tekniska system,

metod- och teknikval samt underlag för riskbedömningar.

Övningspaketet bör ingå som en del i enheternas förmåga, men bör även innefatta ledningsfunktioner och LC.

 Införa ett system som tidigt kan identifiera bränsletypen vid händelser

med fordon. Exempelvis kan ”intervjustöd” på SOS innehålla frågor om

bränsletyp och LC kan införa system för sökning på

registreringsnummer.

 Larmplan 1 bör omformuleras så att händelser även utanför tunnlar, och då tunneln riskerar att påverkas, inkluderas.

 Insatsplan Gnistängstunneln behöver omarbetas så att det stämmer överens med Trafikverkets rutiner. Mynningsskåpets funktion behöver förtydligas.

 RSG:s utbildningsmaterial för ”Information om trafiktunnlar” behöver revideras så att utbildningsmaterialet överensstämmer med

Trafikverkets rutinbeskrivning.

 Påverka huvudman för kollektivtrafik, Västtrafik, att ställa krav i

upphandling av kollektivtrafik med gasdrivna fordon angående:

 Förutsägbarhet, standardutformning, i tekniska säkerhetssystem.

 Underlätta släckning och kylning.

 Användandet av cellplast som isolering mellan inner och yttertak behöver ses över om det går att använda något material som inte är så brännbart.

1. 1 Vad har gjorts efter händelsen

Västtrafik ser över:

 Möjligheten att kunna lossa takkåpan på ett enkelt sätt.

 Bättre instruktioner till förare vid olycka: Dra handbroms, stänga av huvudströmbrytare. En åtgärdsplan är framtagen.

 Möjligheterna att sätta dit märkning på bussarna var smältsäkringarna sitter samt vart en jetflamma går.

 Rutinen för hur en skadad buss ska transporteras, var en brandpåverkad gasbuss ska ställas upp efter olycka och hur gastankarna ska hanteras.

Detta för att en eventuell ytterligare kärlsprängning inte ska skada andra bussar eller dylikt.

Trafikverket ser över följande:

 Ser över hur man kan släppa fram teknisk personal från bussbolagen, så att de kan stödja räddningstjänsten med teknisk kompetens.

 Ser över sina rutiner för ”Akut avstängning” samt att deras

rutinbeskrivning för tunnlar sträcker sig även en bit utanför tunneln.

 Ser över sina tekniska system för stängning av tunnel.

Räddningstjänsten Storgöteborg:

 Har medverkat för att ge förslag på åtgärder till Trafikverket samt

Västtrafik.

 Berörda chefer inom RSG har tagit del av olycksutredarnas

rekommendationer och besvarat dessa. (Bilaga 2)

6 Referenser

[1] Utredningsrapport Bussbrand Diarienummer: SU-GBB-20160712-01.

[2] Gasbuss i Holland https://www.youtube.com/watch?v=CX8RUR-WgAY.

[3] Insatsplan Gnistängstunneln, 2014-03-26.

[4] RSG:s utbildningsmaterial ”Information om trafiktunnlar”.

[5] Trafikverket Tunnelrutin, 2010-04-23.

[6] Hexagon Report – Solaris bus fire in Gothenburg, 2016-07-12.

[7] Instruktion Räddningsinsats där acetylengasflaskor är inblandade, 2014-06-01.

[8] Insatsstöd: Inleda insatser med farliga ämnen CBRNE, 2013-06-04.

[9] Rutin Introduktion styrkeledare heltid, 2009-04-01.

[10] Introduktion Insatsledare, 2013-05-16.

[11] Rutin Introduktion till Insatschef/avlösande Insatschef, 2016-02-17.

[12] Introduktion till Stabschef, 2016-04-06.

[13] Bilaga 1: Matris över styrande övningar i en femårscykel, 2013-10-28.

[14] Larmplan 1 Tunnlar - brand eller annat nödläge, 2015-03-31.

[15] Larmplan 20 Olyckor farligt ämne, 2015-10-31.

[16] Enhetens förmåga Styrdokument för övning, 2013-10-28.

[17] Enhetens förmåga Olycka med farliga ämnen CBRN, 2013-05-07.

[18] Enhetens förmåga Trafikolycka, 2013-05-07.

[19] Enhetens förmåga brand i brandfarliga vätska eller gas, 2013-05-07.

[21] Instruktion Säkring av arbete på väg, 2012-02-17.

[22] Larmplan 23 Trafikolycka, 2015-10-31.

[23] Bussar och brandsäkerhet, Sveriges bussföretag, 2016.

[24] Brand i biogasbussar Helsingborg, 2012-02-14.

[25] Statens Haverikommission Slutrapport RO 2013:0, Dnr O-03/12.

[26] Storstockholms brandförsvar, Gasutsläpp biogasbuss, Klaratunneln, 2013.

[27] EU regelverket ECE R110 redovisas i MSB Gasdrivna fordon händelser och standarder 2016.

[28] Fire risks related to the use of CNG buses, A technical overview, Victor

Bjälke, Institution of Civil Environment and Natural Resources, Luleå University of Technology, 2013

[29] RSG Övn.nr 4108 Avspärrning Trafikolycka,2013-09-04.

[30] Avtal om hjälp från SÄRF med beskjutning av gasflaskor, 2014-01-27.

[31] Brinnande Västtrafiksbuss,

https://www.youtube.com/watch?v=arNHYUEdUsU

Bilagor

Bilaga 1 Tidslogg av räddningsinsatsens genomförande. Bilaga 2: Förslag till åtgärder

Brand i gasbuss

2016-07-12

Bilaga 1 Tidslogg av räddningsinsatsens genomförande

〔图〕500 0.9Foto: Robert Nilsson\n Räddningstjänsten Storgöteborg

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Tidslogg på Räddningsinsatsens genomförande

Klockan: 18:01 fick Frölunda brandstation ett automatlarm. En räddningsenhet med en styrkeledare och fyra brandmän åkte ut mot automatlarmet.

Klockan 18:06 såg berörd räddningsenhet under framkörning en samling med människor bredvid en buss som hade rökutveckling i motsatta körriktning. Styrkeledaren kontaktade räddningstjänstens Storgöteborgs larm och ledningscentral (LC) direkt. Styrkeledaren i räddningsenheten frågade om de skulle avbryta utryckningen mot automatlarmet för att påbörja räddningsinsats på bussen. LC gav klartecken direkt och skickade en annan räddningsenhet mot automatlarmet.

Vid bekräftelsen från LC begärde styrkeledaren samtidigt ut en vattenenhet som förstärkning till bussbranden.

En insatsledare (IL) som fanns i närheten hörde över rakelkanalen när räddningsenheten från Frölunda meddelade LC att det var en buss som brann. IL kontaktade LC och körde mot bussen.

Frölunda räddningsenhet körde igenom Gnistängstunneln för att kunna vända. (Bild 1)

〔图〕uuuAweJJoN\n

Gnistängstunneln

712 meter

〔图〕Sodra mynning66 ss\n

Bild 1: Visar en illustration över räddningsenhetens framkörning.

Klocka 18:08 kom Räddningsenheten fram till den brinnande bussen. De gjorde sin fordonsplacering cirka 17 meter framför bussen. (Bild 2)

〔图〕-99frclunda To\n

Bild 2: Räddningsenhet från Frölunda anländer. (Källa YouTube)

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Vid framkomst fick styrkeledaren (Räddningsledare) information från busschauffören att det inte fanns några passagerare kvar i bussen. Brandmännen bar ut varningstält samt förberedde för släckinsats.

Samtliga i räddningsenheten noterade att det var en gasbuss och att det brann uppe på busstaket. (Bild 3)

〔图〕插图

Bild 3: Visar öppna lågor på busstaket samt en brandman som bar ut en varningstriangel (foto RSG ).

Klockan 18:09:32 slocknade bussens vägdestinationsskylt av okänd anledning. Ingen stängde av huvudströmmen manuellt.

Klockan 18:10 gjordes det första släckförsöket från bussens mittersta dörr. (Bild 4)

〔图〕-GNI\n

Bild 4: Visar vart det görs släckförsök. (Källa YouTube)

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Klockan 18:11 kom IL fram till skadeplatsen. IL spärrade av ena körfältet med sitt fordon cirka 50 meter bakom bussen.

Pågående släckinsats fick ingen effekt och branden tilltog. Ett nytt släckförsök gjordes genom att gå upp i slänten för att nå branden på busstaket. (Bild 5)

〔图〕Linjebuss99Insatsledare (ILBrandman gor slackforsokFrolunda raddningsenhetTidDatum2016-07-12 18:11:40\n

Bild 5: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet.

(Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Klockan 18:12 kontaktade LC Frölunda räddningsenhet och gav ett förslag att stänga av tunnelröret helt mot Frölunda hållet (Södra tunnelmynning). Styrkeledaren samt insatsledaren tyckte att det var ett bra förslag. Styrkeledare meddelar samtidigt till LC att det handlade om en gasbuss. LC kontaktade trafikledningscentralen strax efter för att begära om avstängning.

Klockan 18:13 körde en linjebuss förbi den brinnande bussen. Bussen stoppades av Räddningsledaren på plats. Passagerare från den brinnande bussen plockades upp och lämnade skadeplatsen.

Vattenbegjutningen från slänten gav inte önskad effekt på branden.

En brandman klättrade upp på busstaket med hjälp av en stege och gjorde släckförsök därifrån.

Klockan 18:14 kom vattenenheten från Frölunda brandstation fram. De gjorde sin fordonsplacering inledningsvis bakom IL, strax utanför tunnelmynningen. (Bild 6)

〔图〕Frolunda vattenenhetInsatsledare(ILBrandmanpabusstakRaddningsenhetens taklada upphojd,for framtagandet av stegeTidDatum2

Bild 6: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet.

(Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Klockan 18:14 försökte IL få kontakt med trafikledningscentralen två gånger för att få bekräftelse på avstängningen av södra tunnelröret. IL fick ej kontakt och LC hjälpte då till med kontaktförbindelsen.

Klockan 18:15 påpekade LC till trafikledningscentralen att IL hade begärt "akut avstängning" av tunneln. Bommen fälldes inte vilket medförde att fordon tilläts att köra igenom tunneln.

Klockan 18:15 kom en polispatrull och gjorde sin fordonsplacering i motsatt köriktning.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Klockan 18:16 kontaktade IL LC och bekräftade att han tog över som Räddningsledare (RL). En till vattenenhet begärdes ut till skadeplatsen. Han körde fram till mynningskåpet som var cirka 70 meter framför bussen för att få en bättre ledningsplats. Styrkeledaren som var RL blev nu sektorchef.

Trafikledningscentralen bekräftade att de påbörjade en avstängning av södra tunnelröret. RL pratade med polisen på plats strax efter bekräftelsen. Polisen fick till uppgift att stänga av motsatt körriktning mot Gnistängstunneln norra tunnelmynning.

Klockan 18:19 behövde räddningsenheten vatten. Vattenenheten lämnade sin fordonsplacering från tunnelmynningen och åkte fram till räddningsenheten.

Vattenenhetens chaufför gjorde fordonsplaceringen tajt emot vägräcket. Detta gjordes för att minska hastigheten på de fordon som kom ut genom tunneln. (Bild 7)

〔图〕Linjebuss 99VattenenhetPolisRaddningsenhetMynningskapPassageTidDatum2016-07-12 18:19:56Insatsledare\n

Bild 7: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet. (Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Klockan 18:20 klättrade brandman ner från busstaket.

De använde mellanskum och sedan CAFS $^{4}$ från marken. Branden tilltog och strålföraren bytte sida (se röd ring på bilden).

Klockan 18:22 kom ambulansen till olycksplatsen. (Bild 8)

〔图〕Brandman gor slackforsokVattenenhetPolisLinjebuss99RaddningsenhetAmbulansTidDatumInsatsledare2016-07-12 18:22:50\n

Bild 8: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet. (Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Klockan 18:23 begärde LC en lägesrapport av RL. Bussen var då helt övertänd och RL begärde ytligare en vattenenhet.

Klockan 18:27 blev polisens avspärning på motsatta körfält klart.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Klockan 18:27 öppnade RL mynningsskäpet till tunneln. Strax efter öppning av skåpet blev RL uppropad av LC om någon representant från bussbolaget hade synts till på plats. RL hade ej sett någon representant från bussbolaget. (Ingen manuell övertagning av tunnels tekniska funktioner gjordes via mynningsskäpet, utan skåpet förblev öppet under insatsen.)

Klockan 18:29 bekräftade trafikledningscentralen att bommarna var nedfällda och att de ökade ventilationen inne i tunneln.

Vattenenheten som begärdes anländer till skadeplatsen via norrgående körfält. Uppgiften blev att säkra vattentillförseln.

En brandman klättrade upp på busstaket för att göra ett nytt släckförsök. Det gjordes ett hål igenom takkåpan som skyddar gastankarna. Detta hål gjordes för att få in ett CAFS – spett. (Bild 9)

Klockan 18:32 bekräftade Trafikledningscentralen att hela tunneln var tom på fordon.

Klockan 18:34 minskade brandens intensitet och brandmannen klättrade tillfälligt ner från busstaket.

〔图〕插图

Bild 9: Visar när en brandman klättrade upp med CAFS - spettet. (foto RSG)

Klockan: 18:37 klättrade en brandman upp på busstaket och fortsatte med släckningen. Släckinsats genomfördes även från marken.

Klockan 18:42 klättrade brandmannen ner från busstaket på sektorchefens order. Detta gjordes för att det inte kändes säkert att vistas på busstaket. (Bild 10)

〔图〕VattenenhetBrandmanPolisLinjebuss 99RaddningsenhetInsatsledareDatum2016-07-12 18:42:29\n

Bild 10: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet.

(Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Klockan 18:43 kom tre representanter från bussbolaget fram till räddningsledaren och sektorchefen. En av dem stannade kvar och pratade med busschauffören som var kvar på skadeplatsen. De andra två följde med sektorchefen och en brandman för att stänga av gasen i motorutrymmet. Vattenbegjutning skedde sporadiskt från marken.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Klockan 18:44 valde Insatschefen (IC) med stabsenheten att åka till platsen i syfte att stötta RL, då brand inträffat på en hårt trafikerad led i anslutning till tunnel.

Klockan 18:46 stod två representanter från bussbolaget samt räddningspersonal och pratade bredvid bussen.

Räddningspersonalen befann sig mellan buss och räddningsenhet. En brandman stod vid vägräcket mellan vattenenhet och polisbilen.

Räddningsledaren, busschauffören, en representant från bussbolaget samt två poliser stod vid insatsledarbilen och pratade. (Bild 11)

Sektorchefen beordrar personalen att förflytta sig bort från bussen då han bedömer området som osäkert.

9 sekunder senare!

Klockan: 18:46:34 exploderade en av gastankarna.

Personerna som stod vid bussen hukade sig. De kände av tryckvågen från smällen. Brandmannen som stod högre upp i slänten föll omkull av tryckvågen. (Bild 12)

Vid explosionen åkte en gastank rakt ner i bussen (nr1). En flög upp i luften som visas på bilden ovan. Den landade mellan vägräcken (nr 2). Den tredje landade i slänten bredvid bussen där personerna stod (nr3). Denna gastank läckte även ut gas. (Bild 13)

〔图〕PolisLinjebuss99VattenenhetRaddningsenhetVattenenhetBrandmanRaddningspersonal samt personal fran bussbolageInsatsledareT

Bild 11: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet. (Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

〔图〕GastankLinjebuss 99VattenenhetPolisVattenenhetRaddningsenhetRaddningspersonal samt personal fran bussbolagetTidDatumInsa

Bild 12: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet. (Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

〔图〕Z:NNr:3\n

Bild 13: Visar en översiktsbild över skadeplatsområdet. (Källa polishelikopter)

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Efter expositionen tog samtliga personer skydd som var i närheten av bussen. En av brandmännen sprang då rakt in i ett utdragsskåp från räddningsenheten. Detta gjorde att brandmannen föll ner på asfalten och blev liggandes. (Bild 14)

〔图〕-C\n

Bild 14. Visar vart utdragsskåpet var (foto Robert Nilsson).

Ambulanspersonal kallades fram för att ta hand om brandmannen som föll ner på asfalten. De transporterade sedan brandmannen till sjukhuset. En gravid kvinna som uppgav sig att vara läkare släpptes innanför avspärrningarna av polisen. Hon tittade till den brandmannen som föll av tryckvågen. Sedan fick hon lämna platsen. Även denna brandman transporterades med ambulans in till sjukhuset.

En till räddningsenhet samt en vattenenhet anslöt till skadeplatsen. Troligtvis blev effekten av tryckvågen att branden slocknade. Efter explosionen gjordes riskbedömningen att ingen person fick vistas i utrymmet mellan buss och räddningsfordonen.

Klockan 18:56 påbörjades kylning av dem gastankarna som låg kvar på busstaket. Detta gjordes med hjälp av en vattenkanon från en av vattenheterna. (Bild 15)

〔图〕GNISTANGSTUN\n

Bild 15. Visar kylning från en av vattenenheterna (foto Robert Nilsson).

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Klockan 18:58 kom Insatschefen (IC) med stabsenheten fram till skadeplatsen.

IC tog över Räddningsledarskapet direkt. Ledningsplatsen upprättades cirka 180 meter ifrån skadeplatsen. Berörd IL som var RL blev avlöst och kunde lämna skadeplatsen. (Bild 16)

〔图〕171.9 m\n 〔图〕Ledningsplats\n Bild 16. visar vart ledningsplatsen upprättades när insatschefen kom till platsen. (Källa, foto polishelikopter, kartbild www.eniro.se)

Klockan 19:14 upphörde kylningen då vattnet tog slut. Superbrandposten som fanns intill skadeplatsen fick de ej igång på grund av att det var 110 mm uttag. Varken räddningsenheterna eller vattenenheterna var utrustade med övergång från 110 mm till 76 mm. Samtidigt sa trafikledningscentralen också att det var tillfälligt dåligt tryck till superbrandposten. De beslöt att dra slang till en brandpost som fanns cirka 400 meter bort på Fågelvägen. Det fanns en brandpost i tunnelmynningen som inte nyttjades på grund av att de inte ville passera bussen.

Klockan 20:04 kunde de börja kyla igen efter att ha kopplat in sig till brandposten på Fågelvägen.

Polisens helikopter hjälpte till med en avancerad kamerautrustning, både högupplöst zoom och värmedetekterande kamera. De lokalisera resterande gastankar. Räddningsledaren kunde då se via deras bilder att de övriga fyra gastankar var svagt värmepåverkade. Denna information nyttjades som beslutsunderlag för fortsatt mål med insatsen.

Klockan 20:41 avlutades kylningen av gastankarna. Då risken för explosion ansågs låg, skickade räddningsledaren fram bärgningspersonal för att bedöma möjligheten att bärga bort bussen, vilket visade sig vara görligt.

Räddningsledaren tillkallade ett möte med polisen, bärgare, trafikledare från Västtrafik samt servicechefen från bussbolaget för att få garantier att bussen kunde bärgas på ett tillfredsställande sätt till bussgaraget på Deltavägen i Göteborg. Efter att räddningsledaren hade

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

fått de garantier som eftersöktes påbörjades bärgning, med tydliga order om att förvara bussen och gastankarna utomhus samt att det skulle bevakas.

Klockan 22:00 Avslutade Räddningsledaren räddningstjänst.

Klockan 22:13 tog polisen bort avspärrningen i norrgående körriktning.

Klockan 22:35 bärgades bussen från platsen. Strax efter midnatt öppnades även södergående körriktning. (Bild 17)

〔图〕Linjebuss 99BargningsbilRaddningsenhePolisDatum2016-07-1\n

Bild 17 Visar en översiktsbild över bärgningen. (Källa trafikledningscentralens övervakningskamera.)

Här slutar detaljbeskrivningen över räddningstjänstens genomförande. Diskussion och rekommendationer finns i olycksutredningens huvudrapport.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg

Bilaga 2: Förslag till åtgärder

Nedan redovisas åtgärder/kommentarer tillsammans med berörd avdelning/enhet/funktion.

Olycksutredning: Brand i gasbuss, Göteborg